De förbannade åren - familjekrönika under kriget

2:13 min

Danmark ockuperas och den stora, förmögna familjen hamnar med lojaliteter på olika sidor. Välspelat, brett familjedrama. (Premiär 29 maj).
Betyg: 3

Titel: De förbannade åren (De forbandede år) 
Regissör: Anders Refn
Manus: Flemming Quist Møller, Anders Refn
Skådespelare: Jesper Christensen, Bodil Jørgensen, Mads Reuther 
Genre: Drama
Betyg: 3

I filmens inledning möter vi familjen Skov, fabrikören och den välmenande patriarken Karl och hans maka Eva. Han är en man som arbetat sig upp till sin position och månar om fabrikens anställda. Hon, född i överklassen, ogillar undfallenheten inför nazisterna som vill lägga Europa under sig.
De fem barnen är på väg att göra sina egna livsval. Året är 1940 och tyskarna intar Danmark, till en början tror familjen på sitt stora gods att den danska demokratin kommer att få fortsätta styra landet utan nämnvärd inblandning av tyskarna.
Men ockupationsmakten kommer med allt starkare krav, fabriken måste ställa om och producera för tyskarna och kommunister och oliktänkande jagas.
Barnen väljer olika sidor, den äldste går in i frivilligstyrkorna på tyskarnas sida, dottern träffar en tysk militär, den näst äldste sonen börjar hjälpa motståndsrörelsen. De två yngsta sönerna, de är mest intresserade av jazz-musiken.
Det här är en familjekrönika som utspelar sig fram till en bit in i år 1943. Dramatik och konflikter, kärlek och svek. De förbannade åren liknar en TV-serie, dramatiken är utdragen, kronologisk och kostym och godsets alla rum får mycket utrymme. Scenerna blir ibland lite för spänningslösa...som när den revolterande sonen ska lämna över kemikalier till en sprängladdning. Han möter kvinnan som ska ta emot paketet, han är förälskad i henne och de möts i en skog omgivna av blommande vitsippor och sitter där och pratar, förväntansfullt från hans sida, med cyklarna i det vit-gröna havet.
Filmen är två och en halv timme lång och bygger upp för en fortsättning, som redan är planerad.