Genetiska analyser

FHM: Troligt att smitta kom från Storbritannien och USA

1:58 min

Redan i början av mars fanns tecken på möjlig samhällsspridning av coronaviruset i länder som USA och Storbritannien.

Trots det valde Folkhälsomyndigheten att inte provta resenärer därifrån.

Nu visar analyser på coronafall i Sverige att vi tidigt kan ha fått in smitta från just de länderna.

– Vi kan se att det finns ett nära släktskap mellan virus som är påvisade hos fall i Sverige, och bland annat virus som är påvisade i Storbritannien och Frankrike, samt USA, säger Karin Tegmark Wisell, chef för avdelningen för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten.

Genom att undersöka det nya coronavirusets gener, kan man spåra hur det kan ha rört sig över världen. Just nu rapporterar forskare från hela världen in den typen av analyser till ett öppet verktyg, Nextstrain.

Det rör sig än så länge om hypoteser. Men i en analys av drygt 50 coronafall i Sverige från tiden innan vi hade en konstaterad samhällssmitta, före den 16 mars, träder några länder fram som extra intressanta.

Flera av de tidiga coronafallen i Sverige har stora likheter med virusets gener från bland annat Storbritannien och USA.

Det går inte att avgöra riktningen viruset rört sig enbart på genanalyserna. Men utifrån vad som är känt i dag är det troligt att Sverige kan ha fått in smitta från bland annat Storbritannien, säger Karin Tegmark Wisell.

– Då får man anta att om epidemin startade tidigast i Storbritannien jämfört med Sverige så är risken större att de hade en tyst spridning som var mer omfattande och under längre tid i Storbritannien.

Redan i slutet av februari rapporterades om coronafall i USA där man inte kunde spåra smittan till en utlandsresa. Och från den 4 mars kom liknande rapporter från Storbritannien.

Trots det inkluderades länderna inte i Sveriges provtagning vid den tiden. Utan Folkhälsomyndigheten fortsatte att enbart rekommendera att man testade resenärer från de då värst drabbade länderna som Kina, Italien, Iran och Sydkorea.

Samt de patienter som utreddes för oförklarliga lunginflammationer. En strategi som i stort gällde tills att Sverige fick samhällsspridning.

– Vi gick ju väldigt mycket på den information vi fick från WHO och ECDC i det läget, och vi får i efterhand titta på vad var det för tecken som kom, och hur tydliga var dem.

Karin Tegmark Wisell tycker inte att analyserna som visar på viruskopplingar till exempelvis Storbritannien och USA behöver betyda att Sverige borde ha provtagit resenärer från fler länder.

– Då handlade det om att försöka identifiera huvudparten av risken, i relation till de resurser som finns.

Din bild är ändå att när man tittar på helgenomsekvenseringen som gjorts hittills så är inte det skäl nog för att vara självkritisk i den teststrategi Folkhälsomyndigheten hade?

– Vi är hela tiden självkritiska, men vi har kvar ganska mycket sekvenseringar att göra ytterligare, och det kommer att vara lättare för oss att göra den analysen när vi är färdiga med de sekvenseringar vi har, säger Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten.