Minskad insyn hos Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten har frångått sina egna rutiner sedan det nya coronaviruset började spridas på allvar i Sverige, så att minnesanteckningar från centrala möten med landets smittskyddsläkare hålls hemliga.
Folkhälsomyndigheten har varje vecka telefonmöten med landets smittskyddsläkare. Sedan januari i år har de successivt kommit att domineras av coronaviruset.
Det här är avgörande möten i Sveriges arbete mot det nya coronaviruset, säger Inger av Rosen, som arbetar med smittskyddssamordning på Folkhälsomyndigheten.
– De här är en del av vår beredskapsplanering, säger hon.
Hur viktiga är de för er beredskapsplanering?
– Jag skulle säga att de är helt essentiella, säger Inger av Rosen.
Ekot har tagit del av minnesanteckningar från mötena fram till den 17 mars, och jämfört dem med vad som sagts offentligt. Förra veckan kunde Ekot, bland annat utifrån det, avslöja att kunskap om hur beredskapen såg ut saknades på flera områden, samtidigt som regeringen sade till allmänheten att beredskapen var god.
Men vad som händer på mötena sedan coronaviruset på allvar börjat sprida sig i Sverige går inte att se. För på mötet den 17 mars tas ett beslut som ska komma att förhindra fortsatt insyn.
I övrigt har media visat ett tilltagande intresse för dessa telefonmöten, samtidigt som deltagande från Smittskyddsenheten är 100 procent och Folkhälsomyndigheten kommer fortsättningsvis att inte cirkulera några minnesanteckningar från dessa covid-19-möten.
Beslutet innebär att Folkhälsomyndigheten inte längre lämnar ut några anteckningar från mötena.
I ett mejlsvar till Ekot skriver Folkhälsomyndigheten:
"Efter den 17 mars har inga minnesanteckningar expedierats och dessa minnesanteckningar har således inte blivit allmänna handlingar."
Det betyder att anteckningar som skulle kunna ge en viktig inblick i Sveriges arbete mot viruset, samt resonemang om läget för den period när Sveriges dödstal skjuter i höjden, förblir hemliga.
Enligt flera smittskyddsläkare som var med på mötena fanns en oro för att man inte skulle kunna tala fritt på mötena om det man sade riskerade att komma ut i medierna. Detta bekräftas av Inger av Rosen.
Så om det protokollförs finns en risk att man inte vågar säga det man vill säga?
– Om det man vill stöta och blöta blir en förstasidesnyhet så finns det ju en risk att man hittar andra sätt för att stämma av. Det finns en klar risk för det, säger hon.
Samtidigt säger hon att beslutet att inte längre lämna ut eller cirkulera mötesanteckningar främst drevs av att samtliga smittskydd deltar, och att det tar för lång tid att inför utlämnande granska minnesanteckningarna, vilket måste ske enligt lag.
– Det tar väldigt mycket administrativ tid. Innan man lämnar ut något måste man läsa igenom det, och det har tagit oerhört mycket tid att göra, och då var det så att man bestämde att vi får lägga ner det under pandemin. Det går inte, säger Inger av Rosen.
Men när man har tillgång till de här minnesanteckningarna, som jag har fram till den 17 mars, så kan man se om den bild som regeringen eller Folkhälsomyndigheten ger offentligt stämmer överens med den bild som ges internt. Det är ju det som inte går att följa efter den 17:e?
– Nja, jag vet inte om man kan stämma av på det sättet.
Men tänker du att konsekvensen blir att det blir mindre insyn?
– Ja, jag kan förstå att du kan uppfatta det så, men just dessa möten har ingen given agenda och tjänar inte som ett forum för beslut. Det handlar mer ett samtal, då man utbyter erfarenheter, säger inger av Rosen vid Folkhälsomyndigheten.