RECENSION - KONST

Avesta Art visar magiskt totalkonstverk om när vetenskap möter mystik

2:39 min

"Aquanauts - Expeditionen till Siljansringen 1897" heter det stora verket på årets upplaga av Avesta Art som firar 25 år.
Pompe Hedengren har orkestrerat en berättelse som utspelades i slutet av 1800-talet . Cecilia Blomberg har varit där.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Utställning: Avesta Art 2020
Verk: Aquanauts - Expeditionen till Siljansringen 1897
Konstnärer: Pompe Hedengren, Sara Mac Key, Olof Hedengren, Karolina Stockhaus m.fl
Plats: Verket i Avesta
Pågår: till den 13 september

Det är en alldeles särskild känsla att kliva in i det gamla järnbrukets största rum, martinugnshallen. Det är en mäktig industrikvarleva.

Två sekelskiftesklänningar och en stapel av nio koffertar är sen portalen till den värld som handlar om de två vetenskapskvinnorna Beata Gardelius och Inga-Lisa Blomgrens forskningsresa för över hundra år sedan.

Berättelsen rör sig där mellan saga och sådant som är helt möjligt.

Jag räknar till ett 30-tal personer som skapat den här berättelsen som påminner om en klassisk museipresentation med alltifrån en film, till skärmar med fotografier och dagboksanteckningar, teckningar, kameror och även återskapade replikor av de människoliknande naturväsen som de två kvinnorna stötte på när de skulle kartlägga fossiler och bergarter. Som det sägs i filmen "En häpnadsväckande upptäckt".

Den gamla bruksmiljön ger stöd åt fantasin. Jag börjar till och med söka i mobilen efter det ontolgiska museet som nämns.
Berättelsen rör sig där mellan saga och sådant som är helt möjligt.

Det är långt ifrån osannolikt att två bortglömda vetenskapskvinnor från förra sekelskiftet nu lyfts fram och får namn. Och det mänskliga behovet av att å ena sidan kartlägga, systematisera världen, å andra sidan längta till det okända, den är också bekant.

Dessutom är skulpturerna av de här urtidsvarelserna i sig en upplevelse med sin hud av snäckskal och ostronskal eller bruna höstlöv.

Jag dröjer kvar länge i den här märkliga berättelsen från Siljansringen sommaren 1897.