IS-svenskar utreds av polisen – sitter fängslade i Syrien
Det pågår ett fyrtiotal förundersökningar mot IS-svenskar som misstänks ha begått krigsbrott. Några av de som är misstänkta i förundersökningarna uppges vara i fångenskap i Syrien, enligt polisen.
– Det finns uppgifter som tyder på att några av de som är misstänkta i våra förundersökningar befinner sig i fångenskap i Syrien, säger Patricia Rakic Arle, chef för polisen grupp för utredning av krigsbrott.
Enligt polisens uppgifter är några av de IS-svenskar som misstänks för krigsbrott tillfångatagna i de kurdkontrollerade områdena.
Sveriges hållning har hittills varit att IS-svenskar som är tillfångatagna i Syrien ska ställas inför rätta där på plats.
Men att några av personerna nu är misstänkta i svenska förundersökningar kan vara en anledning för den svenska regeringen att ändra inställning, enligt Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms Universitet.
– Det har varit en diskussion kring hur man ska göra med de här personerna. Det har oftast funnits ett argument att det inte finns tillräckligt mycket bevisning och att man inte kan lagföra dem i Sverige och att man av den anledningen inte vill ta dem hit.
– Men om det är så att det finns en pågående förundersökning i Sverige, att det finns vittnen i Sverige eller att polisen har tillgång till dokument och att det finns goda möjligheter att utreda dem i Sverige, då tycker jag att man seriöst borde överväga att ta dem till Sverige och utreda och då genomföra en rättegång i Sverige, säger han.
Redan under veckan som gått kunde Ekot berätta att den självstyrande administrationen i nordöstra Syrien förbereder lokala tribunaler för att ställa IS-medlemmar inför rätta i höst.
Men eftersom den självstyrande administrationen inte är en statlig enhet, kan det väcka frågetecken kring rättegångarna, enligt Mark Klamberg. Förutom rättssäkerheten ser han fler fördelar med att personer som misstänks i svenska förundersökningar också lagförs i Sverige.
– När en stat genomför en rättegång så får det ju en annan status. Det erkänns av andra stater och får en annan legitimitet. Det är alltid en reservlösning om en icke-statlig aktör genomför den här typen av rättegångar.
I en skriftlig kommentar till Ekot säger inrikesminister Mikael Dambergs pressekreterare att regeringen inte har omvärderat sin hållning i frågan och att de avböjer intervju.