Studerar hur kulturminnesmärkta trädgårdar bäst bevaras
Hur bevarar man bäst en 1800-talsträdgård, som ofta dessutom sköts av frivilliga amatörer? Det ska man nu försöka ta reda på, bland annat i Stora Hyttnäs trädgård i Dalarna med slingrande gångar och många rabatter.
Också trädgårdar kan vara kulturminnesmärkta. Göteborgs universitets institution för kulturvård, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen Dalarna har just startat ett treårigt projekt, där några av trädgårdarna som sköts av ideella krafter ska dokumenteras.
– Vi vill ju att man ska dokumentera hur man gör. Mycket av arbetet hittills har handlat om hur trädgårdarna har sett ut, kanske också vilka växter som har vuxit i dem och vad som är värt att bevara. Men det är väldigt sällan som det går in på hur man gör och kanske varför man gör det på just det här sättet på den här platsen, säger Tina Westerlund som är universitetslektor vid Göteborgs universitet och en av dem som driver projektet.
Så hur ska ni konkret göra?
– Vi har bett dem som är med i projektet reflektera över varför de gör det här. Gick det bättre om jag gjorde på det sättet än på det sättet? Vad är det vi tycker är svårt? Syftet är att vi ska kunna utbyta erfarenheter om skötsel de här trädgårdarna emellan.
Vad är risken annars för de här kulturminnesmärkta trädgårdarna?
– Det är väldigt vanligt att just park och trädgård ses som någonting som bara pryder huset, och sen är det inte så viktigt vad det är som växer där utanför.
Ulla de Verdier
ulla.deverdier@sverigesradio.se
