Forskare om krisstöden: "Bryter mot kulturpolitisk tradition"

2:01 min

Kommersiella kulturaktörer brukar inte få statligt stöd, men coronakrisen har skapat ett trendbrott, enligt forskaren Sofia Lindström Sol.

– Vanligtvis stöttar staten aktörer som inte klarar sig på marknaden. Men nu har vi en situation där kommersiella aktörer inte längre klarar sig på marknaden och då gör staten inte längre en åtskillnad mellan kvalitativ och kommersiell kultur, säger Sofia Lindström Sol, som forskar i kulturpolitik vid Högskolan i Borås.

I de nationella kulturpolitiska målen står att "kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling". Men under pågående coronakris tror Sofia Lindström Sol att det viktigaste har varit att framför allt få ut stöden snabbt.

Sammanlagt delas en halv miljard i krispengar ut till svenskt kulturliv via myndigheter som Konstnärsnämnden och Statens kulturråd. Syftet är att täcka inkomstbortfall inom kulturen – vilket inneburit att även kommersiellt framgångsrika artister och bolag fått pengar, vilket lett till en debatt inom branschen.

– Kulturvärlden är fortfarande en hård bransch där många tjänar väldigt lite. Och en effekt av den här krisen kan ju vara att många tvingas ge upp sina konstnärliga karriärer medan andra som inte alls står inför den risken får pengar och då det blir det kontroversiellt.

I slutet av juni kom dock nya besked från regeringen om att de 20 miljoner som kvarstår att dela ut från Konstnärsnämnden inte ska ha kriteriet om inkomstbortfall.

– Den förändringen har man gjort efter kritiken man har fått, i och med att kommersiella aktörer som kanske inte har riktigt samma behov av ekonomiskt stöd som andra ändå har fått det.

Sofia Lindström Sol tror att det kommer följa fler stödpaket framöver – och att krisen är långt ifrån över:

– Det här kommer att få effekter i flera år framöver. För enskilda aktörer kommer det innebära att om inte kommer kunna fortsätta sina karriär. Men också att man kanske kommer se nedläggningar av institutioner.