Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever sällan det liv de vill

Många med intellektuell funktions-nedsättning lever ett fattigt liv.
Det gör att de inte kan leva som de kanske egentligen skulle vilja.
Romina Ramos arbetar på Myndigheten för delaktighet, som har undersökt varför det blir så.

– Vi har titttat på många olika områden, men till exempel skola och utbildning, arbete, vilka möjligheter man har till själv-bestämmande. Och det man kan säga generellt är att vi ser att personer med intellektuell funktions-nedsättning har det sämre än de flesta andra.

I er undersökning har ni kommit fram till att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte har så många val som andra.
– Trots att pesoner med intellektuell funktions-nedsättning kan ha väldigt olika bakgrund, eller väldigt olika förmågor och viljor, så lever man ganska lika liv, vad gäller till exempel val av utbildning och arbete och boende, och DET tyder på att man inte har lika många val, som andra personer. Det kan handla om vilken inriktning på utbildning man kan välja, att man har färre möjligheter efter gymnasiet att plugga vidare.

Låga förväntningar är ett stort hinder

Vad kan det bero på?
– Det största vi har sett det är att det finns väldigt låga förväntningar, från samhällets sida på personer med intellektuell funktions-nedsättning. Och det är ett stort hinder inom alla områden vi har tittat på. Och det kan ta sig uttryck i att man kanske inte förväntar sig, eller samhället förväntar sig inte att, att personer med intellektuell funktions-nedsättning ska vara så delaktiga i samhället. Så man kanske inte blir tillräckligt förberedd i skolan för ett arbetsliv. Personer med intellektuell funktions-nedsättning är en grupp som har väldigt mycket hinder för att etablera sig eller få ett arbete långsiktigt på arbetsmarknaden.

Finns det fler anledningar?
– Många har sämre ekonomi än andra grupper. Och det försvårar också att vara delaktig i samhället, att leva det liv man vill. Det finns en diskriminering som har levt med länge under historien och det lever också kvar.

Hindren skapar fattigdom

Ni har också kommit fram till att om man börjat på daglig verksamhet så är det ofta svårt att få ett vanligt jobb sen.
Varför blir det så?

– Det är få kommuner som har rutiner för att varje år pröva möjligheten till arbete eller praktik-plats för deltagare i daglig verksamhet. Och DET visar att det finns få förutsättningar liksom för att prova arbete för personer med intellektuell funktions-nedsättning, som har hamnat i daglig verksamhet eller som har valt daglig verksamhet. Alltså alla de här hindren som man möter genom livet, en följd av det är ju också att man lever i ekonomisk utsatthet och fattigdom.

Vad kan samhället göra för att livet för dem med intellektuell funktions-nedsättning ska bli bättre?
– Ett första steg är att synliggöra. Men sedan så finns det ganska mycket som man kan göra här och nu. Finns många, till exempel skolor och kommuner, som jobbar väldigt bra med övergången ut i arbetslivet. Och det finns särskolor som är väldigt bra på att också hitta praktik-platser som gör att man lättare kommer ut i arbete sedan. Att ge individuellt stöd i arbetssökande.

Klartextredaktionen
klartext@sr.se