Experter förespråkar utbildning i katastrofmedicin
Svenska läkare och sjuksköterskor får inte tillräckligt mycket utbildning för att kunna ge vård i kris och krig, skriver flera experter inom katastrof- och försvarsmedicin på DN Debatt.
Skribenterna anser att ämnet katastrof-medicin borde bli en obligatorisk del av utbildningen för att Sverige ska stå bättre rustat för framtida pandemier, naturkatastrofer eller terrordåd.
– Det är ungefär som att spela schack i krig, man måste veta exakt vad man ska göra för att inte många människor ska dö. Och det kan innebära att man ska hantera 100 skadade, det kan innebära precis som det varit nu med covid-19 att man ska hantera en ökad mängd intensivvårdspatienter, säger Johan von Schreeb professor i global katastrofmedicin på Karolinska institutet.
Under början av 2000-talet nedrustades svensk försvarsmedicin vilket har haft betydande effekter på den katastrofmedicinska kompetensen, skriver författarna i DN. I dag finns stora skillnader i utbildningen, visar en kartläggning som Andreas Wladis som är professor i katastrofmedicin vid Linköpings universitet:
– Det visar att det är alltifrån noll minuter katastrofmedicinsk vid ett universitet till flera dagar på etta annat. Och jag kan ju bara drömma om att man skulle lägga en vecka på det här men ett par ooodagar är väl ett absolut minimum i en snart sex år lång utbildning för blivande läkare.
Umeå universitet erbjuder i dag ingen katastrofmedicinsk utbildning alls för blivande läkare och sjuksköterskor, medan Karolinska institutet i Stockholm, som har mest undervisning, ägnar totalt tre dagar åt ämnet.
Men trots att Socialstyrelsen föreslog att katastrofmedicin skulle bli en del av sjuksköterske- och läkarutbildningen redan 2015 gjordes ämnet ändå inte obligatoriskt i den nya läkarutbildningen som presenterades den 1 juli i år, enligt författarna. Och nu kräver Andreas Wladis och Johan von Schreeb ändring.
– Att katastrofmedicin blir obligatoriskt, genom att ändra i högskoleförordningen, säger Johan von Schreeb.