Kolboom väntas i södra Afrika

7:03 min
  • I de redan industrialiserade länderna betraktas kol som den största klimatboven och den fossila råvaran håller på att fasas ut.
  • För många länder i södra Afrika betraktas dock kolet fortfarande som en nödvändighet och som den enda realistiska vägen mot utveckling och bort från fattigdom.
  • Hör reportage av Ekots korrespondent Niklas Zachrisson som bevakar Afrika i sommar.

Kol har brukats i södra Afrika i tusentals år och det är bland annat de rika kolfyndigheterna längst ner på kontinenten som har gjort Sydafrika till kontinentens mest industrialiserade land.

Mer än 90 procent av allt kol som används i Afrika produceras i Sydafrika idag. 600 miljoner människor, mer än hälften av alla som lever i Afrika söder om Sahara saknar tillgång till el och lagar fortfarande mat över öppen eld.

Energibehovet på kontinenten väntas öka rejält, i takt med befolkningen.

Thapelo Mokhathi är vd för Kolkraftbolaget Shumba Energy i Botswana.

– Södra Afrika är till 80 procent beroende av kolgenererad el, så kol är extremt viktigt här. Kolberoendet kommer vara kvar under lång tid framöver, säger han.

Mokhathi håller själv på att starta upp en kolgruva i Botswana med hjälp av kinesiska investerare men nu under corona och nedstängningen har projektet fått läggas på is.

– Jag känner ingen kärlek till kolet, men det är en vara som marknaden fortfarande vill ha , säger Thapelo Mokhathi som också håller på med ett mindre solelsprojekt. Men det är inte realistiskt att detta eller andra förnybara källor ska ersätta kolet.

För närvarande, på grund av corona, är han fast i Sydafrika där strömavbrott blir allt vanligare. Det sker regelbundet planerade avstängningar av elen för att behovet är större än produktionen.

Jan Steckel leder en forskargrupp om klimat och utveckling vid klimatforskningsinstitutet MCC i Berlin och har nyligen undersökt planer och investeringar kring kolgruvor och kolkraftverk hos de afrikanska utvecklingsländerna söder om Sahara.

Kol släpper ut mer koldioxid än alla andra fossila bränslen. För att klara Parismålet och hålla uppvärmningen av planeten väl under 2 grader så måste all kolanvändning fasas ut inom 30 år, enligt Jan Steckel. Men kolkraftverken som planeras byggas i södra Afrika inom de närmsta åren har en livslängd på minst 40 år.

– Vi är oroliga för att länderna i Afrika med sina kolkraftverk kommer "låsa in sig" med kolet under flera årtionden framöver, säger Jan Steckel. Investeringarna kommer antingen skada klimatet eller, om de tvingas stänga ner i förtid, skada de fattiga ländernas ekonomier ännu mer.

Men det är än så länge främst planer.

– Kolboomen är på gång, säger Jan Steckel men det är inte säkert den blir av.

I Sydostasien har det redan skett en kolboom. Kina, men också Vietnam, Pakistan och Indien har alla satsat stort på kol för att utveckla landet.

– Så den stora frågan är om länderna i Afrika kommer välja en annan väg än Asien, säger Jan Steckel

– Det redan industrialiserade landet Sydafrika är fast i ett kolberoende. Ekonomin är redan uppbyggd kring gruvorna och kolkraftverken men de mindre utvecklade länderna har fortfarande chans att välja en väg bort från kolet.

Enligt Jan Steckel är det inte konstigt att låg och medelinkomstländer, framförallt i södra Afrika, idag ser kol som överlägset förnybara källor.

Kolinvesteringar har en mängd positiva sidoeffekter, som utbyggnad av vägar och tåg och annan infrastruktur vilket innebär fler jobb i länder som lider av hög arbetslöshet.

För det andra är det inte samma stora direkta kostnad vid investering i kol som vid exempelvis vindkraftverk.

Att bekosta ett vindkraftverk innebär att hela kostnaden måste betalas direkt, till skillnad från ett kolkraftverk som kan betalas av under längre tid i takt med att kraftverket växer fram. Att förnybart blir billigare och billigare som här i Europa stämmer inte för utvecklingsländerna som har en helt annan spelplan.

– Sammantaget behöver kolinvesteringarnas positiva sidor studeras mer för att identifiera hur ett mer attraktivt förnybart alternativ skulle kunna se ut, säger Jan Steckel.

Och energibolagschefen Thapelo Mokhathi menar att det som så ofta handlar om just pengar.

– Så länge inte regeringar har tillräckligt med kapital kommer satsningar på förnybart inte att hända.

Idag handlar allt om hur snabbt och hur mycket pengar investerarna kan få tillbaka.

– De flesta utvecklingsländerna i södra Afrika har ännu inte fått smak för kolet, så det finns en chans att de hoppar över kol och går direkt på förnybart men bara om de får hjälp utifrån, med billiga lån, annars går det inte, säger Thapelo Mokhathi.

Det är svårt att avgöra vad som kommer att hända efter corona men Jan Steckel är orolig för att utvecklingsländerna i Afrika kommer göra som Kina efter att de tagit sig ur de värsta sviterna av pandemin, och återigen satsa på kolet.

De närmsta åren kommer vara avgörande om södra Afrikas kolboom verkligen blir av. Antingen missas Parismålet eller så står världens fattigaste kontinent med enorma "strandsatta" investeringar.