EU-nämnden

Delade meningar om EU-förhandlingarna

2:03 min

Dragkampen om hur stödet till coronadrabbade EU-länder ska ges, som lån eller bidrag, följs av riksdagens EU-nämnd, som fortlöpande informeras och ger regeringen det förhandlingsmandat som behövs.

Att Sverige övergivit linjen med enbart lån var både väntat och nödvändigt, anser Liberalernas Tina Acketoft.

– När vi ser den kris som råder inom EU så är det inte rimligt att de länder som redan är väldigt skuldtyngda skulle lägga ännu mer tyngd på den bördan. Utan har gäller riktig solidaritet, här gäller det faktiskt att stå upp för varandra och då är bidrag en del av den blandning som kommer att krävas för att få EU på fötter igen.

Den svenska förhandlingsdelegationen står i fortlöpande kontakt med representanter i riksdagens EU-nämnd. Förhandlingsmandatet justeras under samtalens gång och regeringen är på så vis hela tiden säker på att man har stöd av en majoritet i riksdagen. En modell som Sverige är ensam om inom EU.

Men att det finns en majoritet bakom att Sverige nu gått med på att acceptera att en stor del av det kommande stödet ges som bidrag, det innebär inte att samtliga riksdagspartier stödjer det. Vänsterpartiet och Sverigedemokraternas håller fast vid att det enbart bör ges lån, inga bidrag. Martin Kinnunen är SD:s ledamot i EU-nämnden och han är kritisk.

– Jag tycker att det är bedrövligt och det är en svag förhandlingsinsats. Vi gick in i den här med att vi inte skulle acceptera några bidrag alls, och nu ligger de på väldigt höga nivåer.

Formerna för coronastödet är en av de svåra frågor som toppmötet i Bryssel handlar om. Nu är man inne på fjärde dygnet i dessa förhandlingar och även långtidsbudgetens och ländernas medlemsavgifter är en knäckfråga.

Kristdemokraternas ledamot i EU-nämnden, Désirée Pethrus, är kritisk till omfattningen av de åtagande som nu är på väg. Men hon vill ändå inte ta definitiv ställning ännu utan avvaktar helheten.

– I slutändan är det helheten som gäller. Hur ska Sverige komma ut ur det här. Hur hög blir vår avgift, hur stor procentuell ökning blir det. Och vilka konditionaliteter, det vill säga vilka reformkrav och rättsstatens principer till exempel, som kommer att finnas med i förslaget.

Rättsstatens principer, att exempelvis domstolar inte ska styras politiskt, är något som Sverige driver hårt, mot bakgrund av den utveckling som pågår i exempelvis Polen och Ungern. För Vänsterpartiet är detta centralt i de pågående förhandlingarna. Ilona Szatmari Waldau är Vänsterpartiets ledamot i EU-nämnden.

– Vi menar att inga länder som bryter mot rättsstatens principer ska kunna få något EU-stöd, det vill säga att man har en demokrati.

Sverigedemokraterna däremot, tycker att Sverige överbetonar just kravet på rättsstatens principer. Martin Kinnunen igen.

– Jag tycker att Sverige lägger alldeles för stor vikt vid detta, för jag tror inte att det kommer att komma något konkret ur det här. Rättsstatens principer är redan där. Jag ser det som uteslutet att vissa länder skulle acceptera tydliga skrivningar rörande detta.