Fyra år efter fredsavtalet mördas gerillasoldater i Colombia

5:22 min
  • År 2016 skrev Colombia under ett historiskt fredsavtal som skulle göra slut på över 50 års väpnad konflikt mellan Farc-gerillan och regeringen.
  • Men sedan avtalet trädde i kraft har nästan 200 tidigare gerillasoldater mördats. Ytterst få av morden har klarats upp, men mycket tyder på att nya kriminella grupperingar ligger bakom.
  • Luz Marinas man Alexander Parra sköts till döds i ett av Farcs avmobiliserings-läger förra året, i samband med att hon kandiderade till kommunfullmäktige. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Colin har träffat henne i sitt reportage.

Det var mitt under valkampanjen i höstas. Vi hade turnerat runt på landet i flera dagar och hade just kommit hem. Jag stod i sovrummet och sorterade smutstvätten när jag hörde ett skott från vardagsrummet. När jag kom ut låg Alexander på golvet. Han hade blivit skjuten med sex skott i ryggen, säger Luz Marina Giraldo.

– Jag höll mobiltelefonen i handen, men kunde inte komma ihåg koden för att ringa en ambulans, allt blev bara svart.

Luz Marina Giraldo och hennes man var båda gerillasoldater som lämnat över sina vapen i samband med fredsavtalet 2016. Luz Marina var kandidat till kommunfullmäktige för Farc-gerillans parti i Mesetas, staden intill avmobiliseringslägret där familjen bodde.

Men jag träffar henne inte där, utan på en parkbänk i en stad långt därifrån.

– Både jag och min man var hotade, och efter mordet var jag tvungen att lämna lägret. Jag får fortfarande dödshot hela tiden, säger Luz Marina. När hennes man, gerillaledaren Alexander Parra mördades i oktober förra året var det första gången en före detta gerillasoldat mördats inne i ett avmobiliseringsläger, som vaktas av militär och polis.

Sedan dess har ytterligare tre personer mördats i samma läger, och runt 200 i hela Colombia. Många gerillasoldater har flytt lägren eftersom de inte längre känner sig säkra där.

– Fredsavtalet gav före detta gerillasoldater ekonomisk stabilitet och en tryggare framtid. Min man och jag startade ett projekt för att återvinna petflaskor, och vi uppmanade bönderna omkring lägret att odla kaffe istället för kokabuskar. Det gjorde oss till måltavlor för de väpnade grupper som vill att kokainproduktionen – och kriget - ska fortsätta som vanligt, säger Luz Marina

Efter fredsavtalet 2016 har en grupp befälhavare inom Farc hoppat av fredsprocessen och återtagit vapnen. Andra vägrade skriva under avtalet från början. De olika grupperna kallas för las disidencias, dissidenterna, och lever på kokainproduktion, utpressning och illegal gruvdrift. Exakt vilken av grupperna som ligger bakom mordet på Luz Marinas man vet hon inte – men motivet tvivlar hon inte på.

– Ingen har velat ta på sig ledaransvaret som jag och min man axlade. De är rädda för att de kommer råka ut för samma sak som vi gjort, och det är ju precis det mördarna ville åstadkomma, säger Luz Marina, som berättar att dissidentgrupperna intensifierat rekryteringen av forna gerillasoldater i lägret. De erbjuder 5000-10 000 kronor i månadslön.

Under hela intervjun på parkbänken vänder Luz Marina sig oroligt om vid minsta ljud, trots att vi står omringade av hennes livvakter som håller uppsikt.

Jag frågar om det känns märkligt att plötsligt bli ett offer för samma krig som hon i flera decennier varit en aktiv deltagare i.

– Alla visste att freden skulle bli svår att uppnå. Och ja, jag har fått nya insikter om fel jag gjort under min tid i gerillan, även om jag rekryterades när jag var 10 år och aldrig hade någon befälsposition, säger Luz Marina Giraldo.

Hon och hennes barn har fått erbjudande om asyl i Norge, som medlade fredsavtalet tillsammans med Kuba. Men Luz Marina säger att hon inte tänker fly igen. Istället försöker hon övertala alla före detta farc-soldater som är kvar i lägren att vi ska vandra till Bogotá.

– Vi måste kräva att den colombianska regeringen skyddar våra liv, precis som de lovade att göra när de skrev under fredsavtalet 2016, säger Luz Marina Giraldo.