Färre turer trots varningar om trängsel
Tusentals interna rapporter visar att det har varit svårt eller omöjligt för de som reser kollektivt i Stockholm att hålla avstånd. Men trots varningarna om trängsel fortsatte trafiken att köras med färre turer. Det visar Ekots granskning.
När pandemin på allvar slog till mot Stockholm i slutet av mars hade resandet med kollektivtrafiken minskat och många anställda inom busstrafiken sjukskrev sig. Trafikförvaltningen och SL genomförde därför i mars neddragningar av bland annat lokalbanor och busstrafik.
Det ledde till att viss ordinarie trafik bland annat drogs ned med upp till 40 procent, och snabbt uppstod problem med trängsel. Först i slutet av maj hade SL och underleverantörerna kommit upp i tidigare trafiknivåer, visar uppgifter från bussbolagen.
– Vi kör så mycket vi kan utifrån förutsättningarna, men det är utmaningar vi har. Vi kommer aldrig att klara trängselproblematiken om inte varje Stockholmare hjälper till, säger Suss Forssman Thullberg, kommunikationschef vid trafikförvaltningen i Stockholm.
Men trängseln har ändå fortsatt, även nu under sommaren. Under coronakrisen fick biljettkontrollanterna ett nytt uppdrag, nämligen att att inspektera om det förekom trängsel på bussar, tunnelbanor, lokalbanor och pendeltåg.
Ekot har granskat data från nästan 90 000 inspektioner under tre månader av pandemin. På närmare en femtedel av alla resor har det enligt kontrollanterna varit svårt, eller inte gått, att hålla avstånd till andra.
Det går det inte att veta exakt hur många som rest med buss under pandemin, eftersom chaufförernas framdörr hållits stängd och resenärer har inte behövt visa upp biljett. Men det finns vissa innerstadsbussar med sensorer som mäter hur många som reser.
Ekots genomgång av denna data från bussarna visar att mer än var fjärde buss var full eller överfull av resenärer, enligt bussbolagets egen klassning.
Trafikförvaltningens kommunikationschef Suss Forssman Thullberg menar att neddragningarna påverkade flera delar av trafiksystemet och att det tog tid innan de kunde återgå till ordinarie trafik. Hon säger också att trafikneddragningen i mars inte blev bra.
– Det visade sig att den neddragningen inte var lyckad, därför att den i sin tur genererade trängsel. Så vi fick vända det beslutet ganska omgående.
Trängseln i Stockholm är allvarlig, enligt henne. Man har bland annat jobbat med extrainsatt trafik vid behov. Men:
– Det går inte att köra hur mycket trafik som helst. Ska det här gå vägen så krävs det att Stockholmarna hjälper till. Därför har vi varit ganska hårda och sagt att åk inte om du inte behöver, säger Suss Forssman Thullberg.
Så gjorde Ekot granskningen:
Ekot har bland annat pratat med resenärer, busschaufförer, fackliga representanter, bussföretag och de ansvariga för kollektivtrafiken i stort.
För att undersöka hur resandet inom kollektivtrafiken förändrades i början av pandemin i Stockholmsregionen, har Ekot gått igenom data över så kallade spärrpassager. Alltså antalet gånger resenärer passerat spärrar i tunnelbane- och pendeltågstrafiken.
Ekot har granskat trängseln inom kollektivtrafiken genom att gå igenom uppgifter från nästan 90 000 inspektioner som gjorts av biljettkontrollanter under pandemin. Samtliga inspektioner har begärts ut. Kontrollanterna har själva bedömt hur trängseln ser ut, och rangordnat detta enligt ett särskilt system.
Även data från vissa innerstadsbussar som körts av Keolis har granskats. Det gäller så kallade ATR-rapporter, där särskilda sensorer på en del bussar kan räkna hur många som reser med bussen.
Gränsen för när en buss räknas som full är 50% beläggning under pandemin. En överfull buss är när det är fler resenärer än det finns sittplatser som åkt med. Alla jämförbara ATR-rapporter har granskats.
