Grönområden

Kyrkogårdar används som parker när städer förtätas

1:48 min

I takt med att städer förtätas fyller kyrkogårdar fler funktioner, och används oftare som parker. Men det har också lett till konflikter i vad man får och inte får göra på en kyrkogård.

Hannah Rekestad promenerar ofta på Skogskyrkogården i södra Stockholm, och har funderat på om hon kan jogga där eller inte.

– Jag tycker nog att det är okej att springa, ha picknick och sådär. Men jag tänker att det finns andra besökare här som kanske inte tycker att det är okej. Så av respekt för andra som vill ha mer stillhet, så har jag inte sprungit och inte haft picknick här, säger hon.

Carola Wingren är professor vid institutionen för landskapsarkitektur vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och har jobbat med begravningsplatser.

– Om man tittar på begravningsplatser idag så är de egentligen de enda säkra gröna rummen i våra städer när de förtätas. Så man kan verkligen se folk som joggar och går med hunden. Ja, till och med har picknick och solar, säger hon.

På kyrkogårdar i Göteborg har man sett en stor ökning av antalet besökare de senaste tio åren. Något som gör att platserna upplevs som tryggare, men också kan leda till vissa problem. Som på Stampens kyrkogård i närheten av arenan Ullevi.

– I samband med musikevenemang och liknande ser man att det är fina, gröna, gräsmattor att slå sig ner på för att ha picknick och förfesta inför konserten, och det är vi väl inte sådär jätteförtjusta i. Men vi förstår ju samtidigt att det inte finns så många andra ställen heller att söka sig till, säger Katarina Evenseth, begravningschef på Svenska kyrkan i Göteborg.

Svante Borg, förvaltningschef i Stockholms kyrkogårdsförvaltning, har också märkt av ett ökat antal besökare på kyrkogårdar.

Han menar att det handlar om att visa respekt för att kyrkogårdar är både offentliga och privata platser på samma gång.

– Det finns ju inga riktiga gränser. Det är ödmjukhet inför andra, respekt, och sunt förnuft. Gärna ett överdåd av sunt förnuft, säger Svante Borg.