I lagens namn

Utvisningsdömda brottslingar blir kvar i landet

2:07 min

Polisen kan inte alltid genomföra utvisningar av brottslingar som dömts till utvisning. P1-programmet I lagens namns granskning visar att ungefär var tionde utvisning inte har genomförts de senaste åtta åren.

Det är personer som inte är svenska medborgare som kan dömas till utvisning. Peter Larsson är ingripande polis i Göteborg, och träffar på de som blir kvar i Sverige trots att de borde blivit utvisade.

– De fallen som jag varit med och gripit, då är det våldtäktsmän. Jag tänker ju på kvinnorna, som det allt för ofta är, hur dom känner när de springer på den här individen X antal år senare på gatan och har suttit i en rättegång och de utdömt ett straff på oftast ett par år och sedan kanske också utvisning.

– Jag vet hur jag känner och det är en frustration och en ilska, säger Peter Larsson.

En kvinna som P1-programmet I lagens namn varit i kontakt med blev våldtagen och misshandlad av en man som dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och till tio års utvisning – men som trots det aldrig blev utvisad efter sitt fängelsestraff.

– Om han inte utvisas... det handlar ju inte bara om mig, det handlar om min familj, mina barn, det handlar om dom som ställde upp och vittnade. Där har jag ju känt en djävulsk oro... Det här är ju större än mig.

Mellan åren 2012-2019 är det minst tio procent av de som dömts till utvisning, eller drygt 600 personer, vars ärende inte slutat med att de tvingats lämna landet.

Brott där utvisning kan vara del av påföljden är exempelvis våldtäkt, rån, stölder, misshandel och grovt narkotikabrott, och även vid upprepad brottslighet.

P1-programmet I lagens namn har tagit del av statistik från Gränspolisen över avslutade ärenden som visar att elva procent av utvisningarna inte kunnat verkställas. Men statistiken har viss eftersläpning och dessutom tillkommer öppna ärenden. Ingen ansvarig myndighet har heller räknat hur många av dessa som är ute på gatan.

– Vi har alltså ett jättedåligt system för att följa upp ärenden och ta fram statistik, säger Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen.

Det finns olika hinder för att någon inte utvisas, trots att det beslutats i domstol. Det kan handla om att gärningspersoner misstänks ljuga om sin identitet eller förhindrar utvisning genom att vara våldsam. Det går heller inte enligt internationella konventioner att utvisa någon till ett land där personen riskerar död eller tortyr. Det fjärde hindret är att flera länder
inte släpper in sina medborgare om de inte frivilligt återvänder.

– Till många av de här länderna så kan man återvända om man gör det frivilligt. Om du tar Irak, Iran, Somalia, Libanon och Eritrea. Till dessa länder kan du återvända frivilligt, men om du väljer att inte göra det har vi väldigt begränsade möjligheter att verkställa det med tvång, säger Patrik Engström.