Gymnasieskolan

Regeringens utredare: Slopa kursbetygen

1:55 min

Ämnesbetyg i gymnasiet och ett nytt betyg för underkänt är några förändringar som ska göra dagens betygssystem mer tydligt och rättvist. Det anser Jörgen Tholin, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet som idag lämnar över sin utredning till utbildningsminister Anna Ekström.

- Ett fel är fragmentiseringen. De här små, korta kurserna som eleverna läser och som uppenbarligen får dem att känna att kunskap är små små delar som uppenbarligen inte hänger ihop med varandra.
- Om vi då skulle se en förändring som du föreslår, att man sätter ett sammanfattande ämnesbetyg, vad skulle den stora skillnaden bli?
- Kanske ett större lugn i skolan, men också ett större fokus på det skolan är till för, nämligen att lära sig saker.

De nuvarande kursbetygen som delar upp ett ämne i flera olika delkurser i gymnasiet har kritiserats starkt, inte minst för att ett dåligt betyg i en avslutad kurs skrivs in i slutbetyget och alltså hänger kvar under hela gymnasietiden.
Betygssystemet med sina tydligt definierade kriterier för betygen A, C och E inom varje ämne har också kritiserats. Jörgen Tholin föreslår att lärarna i större utsträckning ska kunna göra en helhetsbedömning vid betygssättningen. Det skulle kunna göra betygen mer rättvisa, säger han:

– Om du tänker dig en elev som har A i allting utom i en enda liten sak som man inte når mer än till E, då kan man aldrig komma mer än D i betyg. Det här säger många elever och lärare att det här är inte rättvist. Det gör också att eleverna känner tydligt att de blir bedömda på sin sämsta prestation.

Jörgen Tholin vill också införa ytterligare ett betygssteg för underkänt, för att göra det tydligt hur långt en elev har till att bli godkänd i ett ämne.