Arbetslösheten i Bosnien

6:44 min
  • Coronakrisen har slagit hårt mot arbetsmarknaden i Bosnien Hercegovina, som har Europas högsta arbetslöshet.
  • Var tredje bosnier är arbetslös och en av dom som förlorat sitt jobb under pandemin är Elsa Lojić som är turistguide i Sarajevo.
  • Hör reportage av Henrik Dammberg och Sulejman Omerbašić.

- Den senaste gången jag guidade en grupp turister var i slutet av februari, sen började dom ställa in, och efter den 18 mars har vi inte haft några grupper alls, säger Elsa Lojić, som har utbildat sig inom turism på universitetet och nu arbetat sex år i branschen. Sen hon blev arbetslös har hon fyllt dagarna med bokläsning, träning och tv-serietittande, men att inte ha något jobb gör henne stressad.

Det värsta med att vara arbetslös är att inte ha några skyldigheter, så därför försöker Elsa Lojić hitta ett annat jobb, helst något där hon får fortsätta jobba med människor, men många har nyligen förlorat sina anställningar och de arbeten som blir lediga har massor av sökande.

För att klara sig ekonomiskt tog hon i början av pandemin av sina besparingar och i sommar har hon fått en arbetslöshetsersättning, som inte är så hög ändå, bara motsvarande 1800 svenska kronor, men det har varit tillräcklig för att hon ska klara sig.

Det senaste decenniet har turismen ökat kraftigt i Bosnien och blivit födkroken för många bosnier. Det gäller framför allt i huvudstaden Sarajevo där antalet turister nästan fyrdubblades på tio år fram till ifjol. Och dom allra flesta besöker Bašcaršija, eller gamla stan, med sina låga byggnader och många småbutiker. Adnan Hidic berättar att bara ett fåtal kunder kommer hit till hans butik varje dag.

Adnan Hidic säljer metallhantverk å köparna är vanligtvis turister från andra länder. Sen den 14 juli är det möjligt för EU-medborgare att resa in i Bosnien Hercegeovina om de kan uppvisa ett intyg på att de testat negativt för covid-19.

Men de flesta länder avråder sina medborgare från att resa till Bosnien, där smittspridningen har ökat successivt under juli och augusti, så förutom exilbosnierna som bor i utlandet och årligen kommer hem på sommarsemester, har få hittat hit.

– Jag får in kanske 10-20 euro per dag. Det här är på väg att ta kol på vår affärsrörelse, även om jag hoppas att vi ska klara oss, säger Adnan Hidic. Men många företag i Bosnien har gått under i år och den sista juni låg arbetslösheten till höga 34 procent enligt officiella siffror, vilket alltså betyder att var tredje bosnier är utan arbete.

Det placerar landet högst i arbetslöshetsligan i Europa och faktiskt även i toppskiktet i världen. För att försöka förstå hur det kunnat bli så här ringer jag till Svetlanda Cenic, som är ekonom och en ofta anlitad kommentator i bosniska medier. Hon berättar att den bosniska arbetsmarknaden inte alls fungerat efter kommunismens fall och kriget på 1990-talet.

Få av Bosniens gamla företag klarade av privatiseringen som inleddes 1998. Därför finns det inte någon basindustri att tala om. En stor majoritet av jobben finns inom tjänstesektorn, inte minst inom turism och restaurang. Och dom har till stor del försvunnit nu. Det som ändå går bra är dom företag som producerar för den lokala marknaden, exempelvis livsmedel.

Samtidigt är det missvisande att tala om 34 procents arbetslöshet, enligt Svetlana Cenic för det finns en stor grå sektor med jobb som aldrig registreras. De som arbetar i den grå sektorn få lön i kontanter, rakt i handen, samtidigt som dom formellt är arbetslösa. Enligt uppskattningar ligger den verkliga arbetslösheten därför snarare på 22 procent, enligt Svetlana Cenic. Men även det är högt och innebär att fler än var femte bosnier går utan jobb.

Bosnien har 3,5 miljoner invånare med det bor närmare två miljoner bosnier i andra länder i främst Västeuropa och Nordamerika och många av dom skickar hem pengar till sina släktingar, säger Svetlana Cenic. Pengarna från utlandsbosnierna är ett viktigt bidrag till landets ekonomi.

Men den situation som är nu är ändå extrem och företagarna behöver stöd från regeringen, men det fungerar inte så bra på grund av hur Bosnien är organiserat, enligt Svetlana Cenic. Bosnien har två mycket självständiga regioner och en nationell regering, å dom här tre har inte koordinerat sina olika typer av stödåtgärder. För företag som verkar över hela landet blir det en total förvirring.

Det som oroar Svetlana Cenic nu är att Bosniens låneskuld ökar snabbt under pandemin och kommer att pressa landets ekonomi under lång tid framöver. Den arbetslösa turistguiden Elsa Lojić i Sarajevo tror ändå att Bosniens turismsektor har en framtid och vill fortsätta satsa på den. Under 2020 lär den inte återhämta sig, men hon hoppas och tror att turisterna är tillbaka nästa år.