Dömda tilldelades vårdnad utan dokumenterad riskbedömning
Föräldrar som dömts för våldsbrott inom familjen har fått vårdnad eller umgänge med barnen, utan att domstolarna gjort en dokumenterad riskbedömning. Det visar Ekots granskning av 144 vårdnadstvister från förra året.
I majoriteten av fallen som Ekot gått igenom saknas riskbedömningar i domen.
– Det är ju jätteallvarligt. Barns rättigheter kränks. Barn har ingen rättssäkerhet. Och jag tycker att har man visat våldstendenser så är det nånting som måste beaktas och ingå i en riskbedömning, självklart, säger rättssociolog Annika Rejmer, som forskar om vårdnadstvister och har tagit del av Ekots sammanställning.
Om det finns uppgifter om att barn kan fara illa, till exempel genom övergrepp, ska domstolen enligt lag göra en riskbedömning vid vårdnadstvister. Domstolen ska då ta ställning till om det kan vara en fara för barnen att en förälder har vårdnad eller umgänge.
När Ekot går igenom 144 vårdnadstvister från förra året, finns sådana uppgifter om våld eller andra risker i 133 fall.
Trots det saknas dokumenterade riskbedömningar i nästan tre fjärdedelar av de domarna. Ofta nämns inte ens de uppgifter om våld eller andra risker som framkommit i socialtjänstens utredningar. Inte ens i flera fall där föräldrar är dömda för våldsbrott inom familjen.
Om en förälder utsätter någon i familjen för våld, är det i de flesta fall bäst att den föräldern inte får del i vårdnaden, står det i förarbetena till lagen.
Men i flera av fallen Ekot gått igenom har den förälder som dömts för våldsbrott i familjen fått vårdnad om barnen, utan en dokumenterad riskbedömning.
För en flicka beslutas om gemensam vårdnad, utan att domstolen nämner att mamman dömts för att ha misshandlat sin dotter. För en pojke som blivit misshandlad beslutar rätten att mamman, som dömts för att ha misshandlat honom, ska bli pojkens boendeförälder, och det utan en dokumenterad riskbedömning.
I ett fall är pappan dömd för över 15 hot- och våldsbrott mot närstående. Bland annat för att ha misshandlat mamman inför barnet och för att ha hotat döda sitt barn.
Pappan fick rätt till umgänge med umgängesstöd, trots att han dömts för brott i samband med sådant umgänge tidigare. Domstolen gjorde ingen dokumenterad riskbedömning inför beslutet.
– Ja, det är ju helt sinnessjukt att de inte gör det. Med tanke på att de vet, eller borde veta, hur farlig han är. Han har ju blivit dömd. Det finns ju bevis. Det är inte bara en gång, eller två eller tre. Det är många gånger, säger mamman till Ekot.
Mats Sjösten, som är lagman i Varbergs tingsrätt är den expert på vårdnadstvister som Domstolsverket hänvisar till.
I de tre vårdnadstvister Ekot gått igenom från just Varberg saknas dokumenterad riskbedömning i två av fallen.
Mats Sjösten vill inte kommentera några enskilda fall. Han tror att domstolen kan ha tagit hänsyn till risker utan att skriva det, men säger att i sådana här fall, där det finns uppenbara risker, och till och med brottmålsdomar, borde det stå med i vårdnadsdomen.
– Då är det självklart att det ska redovisas. Domstolen ska ju alltid göra en riskbedömning. Är det en risk som man måste ta ställning till och förhålla sig till i domslutet, så är det ju väldigt viktigt att man resonerar kring den också och vilken domstolens slutsats är. Jag tycker att det är självklart att det ska stå, säger Mats Sjösten, lagman i Varbergs tingsrätt.
Barn i vårdnadstvist – så gjorde vi granskningen
Ekot har tittat på de tre senaste vårdnadstvisterna från Sveriges samtliga tingsrätter under en given period 2019, sammanlagt 144 stycken. Vi har gått igenom dom, stämningsansökan, utredningar från socialtjänsten i ärendet och eventuella brottmålsdomar mot föräldrarna.
Vi har tittat efter om det finns uppgifter om våld, sexuella övergrepp, hot, missbruk och/eller psykisk ohälsa hos föräldrarna som skulle kunna utgöra risker för barnen.
I 133 av vårdnadstvisterna fanns sådana uppgifter i de dokument som domstolarna haft tillgång till.
I några av de fallen har vi också följt tvisten mellan föräldrarna bakåt i tiden.
Vi har i undersökningen bland annat tittat på om domstolen i domen för något som helst resonemang kring risker utifrån de uppgifter som finns i målet, som tex uppgifter om risk för våld. Om ett sådant resonemang förs har det räknats som en dokumenterad riskbedömning.
I 133 av de granskade vårdnadstvisterna fanns uppgifter om våld, hot, övergrepp, missbruk och/eller psykisk ohälsa hos föräldrarna. Oftast handlar det om uppgifter om våld. I flera fall finns flera olika riskfaktorer. I 36 av de 133 fallen gjorde tingsrätten en dokumenterad riskbedömning.
94 av de vårdnadstvister där det fanns uppgifter om våld, hot, övergrepp, missbruk och/eller psykisk ohälsa hos föräldrarna, avgjordes genom en överenskommelse, som rätten slog fast i en dom. I 3 av dessa 94 överenskommelser gjorde tingsrätten en dokumenterad riskbedömning.
Om vårdnadstvister
År 2019 fattades 6317 beslut om vårdnad i Sveriges domstolar. Där ingår vårdnadstvister, men också andra beslut.
Vårdnadstvisterna kan avgöras genom en traditionell förhandling, eller genom att föräldrarna via domstolen gör en överenskommelse, som fastslås i en dom.
Enligt föräldrabalken ska rätten alltid beakta och bedöma risken för att barnet far illa. Såhär står det:
Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid
- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.
För att kunna göra riskbedömningen kan domstolen be socialnämnden om underlag. Underlaget kan vara olika omfattande, från en kontroll hos socialtjänsten och eventuellt belastnings- och misstankeregistret, till en vårdnadsutredning som är mer omfattande.