Barns röst uteblir i vårdnadstvister
Bara hälften av de barn som vårdnadstvisterna handlade om fick komma till tals. Så såg det ut när Ekot granskade 144 vårdnadstvister.
Enligt lagen ska hänsyn tas till barnens vilja när vårdnadstvister avgörs. Men Ekots genomgång av 144 vårdnadstvister från förra året visar att bara drygt hälften av barnen fått komma till tals, i de utredningar som socialtjänsten gjort inför domen.
Carl Göran Svedin är professor i barn- och ungdomspsykiatri och har forskat om barn som far illa, bland annat i samband med vårdnadstvister. Han reagerar över att så få barn fått komma till tals i de vårdnadstvister Ekot granskat.
– Det första jag tänker är att siffran är alldeles för låg. Det borde vara mera uppemot hundra procent, säger han.
Varför det?
– Det här är en livssituation som barnen hamnar i, där de måste få ge luft åt sina känslor och tankar omkring vårdnad, umgänge och vad som har hänt i familjen. Och som ett underlag också i besluten helt enkelt. Barns bästa ska väga tungt, säger Carl Göran Svedin.
Den vanligaste orsaken som anges till att samtal med barnen uteblir är att barnet anses vara för litet.
Barn som är fem eller sex år gamla har inte fått uttala sig på grund av ålder. Så pass stora barn kan visst höras, tycker Carl Göran Svedin.
– Egentligen finns ingen ålder. Man bör prata med alla barn, säger han.
Han får medhåll från flera andra experter Ekot varit i kontakt med. Bland andra Mats Sjösten, som är lagman och expert på vårdnadstvister.
– Ja, jag delar den uppfattningen. Min erfarenhet är att man kan tala med mycket yngre barn, säger Mats Sjösten.
I de vårdnadstvister Ekot granskat finns uppgifter om våld och andra risker i familjen i majoriteten av fallen.
Elisabet Näsman, som är professor i sociologi och har forskat om barns vittnesmål om våld, tycker att det är viktigt att barn får uttala sig om det, oavsett ålder.
– Ja, ålder är ju ett väldigt dåligt argument egentligen, eftersom det kan vara en väldig variation i barns mognad och förmåga att uttrycka sig. Även en treåring, finns det ju dokumenterat, kan berätta om sin upplevelse av våldssituationer i familjen, säger hon.
Den som ansvarar för socialtjänsten på Sveriges Kommuner och Regioner är sektionschef, Åsa Furén Thulin.
Hon säger att man inom SKR är medveten om att forskning på senare tid visat att det går att ha samtal även med yngre barn.
– Jag tror att det här är ett förbättringsområde att faktiskt bli trygg med att man kan prata med små barn. Och här tror jag vi har en hel del att lära, säger Åsa Furén Thulin.
Den forskning ni har tagit del av på senare år har ju visat att man kan ha samtal med yngre barn. Har den informationen inte nått fram då - till de som jobbar med de här frågorna?
– Jag tror att det är väldigt olika i Sverige, säger Åsa Furén Thulin på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Om vårdnadstvister
År 2019 fattades 6317 beslut om vårdnad i Sveriges domstolar. Där ingår vårdnadstvister, men också andra beslut.
Vårdnadstvisterna kan avgöras genom en traditionell förhandling, eller genom att föräldrarna via domstolen gör en överenskommelse, som fastslås i en dom.
Enligt föräldrabalken ska rätten alltid beakta och bedöma risken för att barnet far illa. Såhär står det:
Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid
- risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
- barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.
För att kunna göra riskbedömningen kan domstolen be socialnämnden om underlag. Underlaget kan vara olika omfattande, från en kontroll hos socialtjänsten och eventuellt belastnings- och misstankeregistret, till en vårdnadsutredning som är mer omfattande.
Barn i vårdnadstvist - så gjordes granskningen om barnsamtal
Ekot har tittat på de tre senaste vårdnadstvisterna från Sveriges samtliga tingsrätter under en given period 2019, sammanlagt 144 stycken. Vi har gått igenom dom, stämningsansökan, utredningar från socialtjänsten i ärendet och eventuella brottmålsdomar mot föräldrarna.
När det gäller barnsamtal har vi tittat på om det hållits samtal med barnen i de utredningar som socialtjänsten gjort inför domen i vårdnadstvisten.
I de 144 fall vi tittat på är det 211 barn. 119 av de barnen har socialtjänsten pratat med.
Den vanligaste orsaken som anges för att samtal med barn inte genomförs är att barnet anses vara för litet. Det finns barn som var fem eller sex år gamla när utredningen gjordes och som inte fått uttala sig på grund av ålder.