Ekot granskar

Föräldrar nekar barn att uttala sig i vårdnadstvister

1:59 min

Barn nekas ibland att uttala sig i vårdnadstvister för att en förälder säger nej. Det visar Ekots granskning av vårdnadstvister från förra året. Enligt lag har en förälder rätt att neka myndigheterna att prata med barn i vårdnadstvister men det innebär en risk att barn far illa, hävdar flera experter.

Vad barn säger ska ha betydelse när vårdnadstvister avgörs. Men som lagen ser ut i dag räcker det med att om en av föräldrarna säger nej, så får inte socialtjänsten prata med barnen i vårdnadsutredningar.

– Lagstiftningen ger föräldrarna möjlighet att förhindra barnet att få en röst i sammanhanget. Och det tycker jag är väldigt problematiskt, att man måste ha deras tillstånd i en situation där det är uppenbart att de är parter i målet. Då ska ju inte de kunna hindra att barnets röst kommer fram, säger Elisabet Näsman, som är professor i sociologi.

Enligt Ekots genomgång av över 140 vårdnadstvister förra året hölls samtal med bara drygt hälften av barnen, i de utredningar socialtjänsten gjort inför domen och som Ekot gått igenom.

Efter ålder är det den vanligaste orsaken till att någon av föräldrarna sagt nej till samtal med barnen.

– Bara en sån sak att utredarna inte har lagstöd för att på ett självständigt sätt kunna prata med barnet, utan att båda vårdnadshavarna ska godkänna detta. Det är fel. Det är inget barnperspektiv, säger rättssociolog Annika Rejmer, som forskar om vårdnadstvister.

Mats Sjösten, som är lagman och expert på vårdnadstvister, tycker också att det är problematiskt att föräldrar kan neka samtal med barn.

– Det händer ju ibland att vi inte får in barnets uppgifter och det är naturligtvis ett stort problem, säger Mats Sjösten.

Redan för tre år sedan lyftes problemet med att föräldrar hindrar barn från att höras i vårdnadsutredningar.

I en statlig utredning föreslogs då att barnsamtal ska kunna göras mot föräldrarnas vilja, men fortfarande har lagen inte ändrats.

I de vårdnadstvister Ekot gått igenom finns det i de flesta fall uppgifter om våld eller andra risker hos föräldrarna. De föräldrar som anklagas för till exempel våld, kan alltså hindra barnen från att uttala sig i om det i vårdnadstvisten.

– Man har behandlat från början i lagstiftningen på det här området som om det här var föräldrar som bara var lite osams. Man har inte sett att det ofta finns en mycket tyngre problembild bakom, som gör att det inte är lämpligt att föräldrarna har en möjlighet att säga nej till barens deltagande, säger Elisabet Näsman, som har forskat om barns vittnesmål om våld.

Det är inte bara barnsamtal föräldrar kan hindra. Om det finns uppgifter om att en förälder till exempel är för psykiskt sjuk för att ha vårdnaden, kan den föräldern neka till att uppgifterna kontrolleras med sjukvården.

– Det insinueras ibland att det finns sådana uppgifter, men den förälder som då är utpekad säger nej, och då kan vi inte veta om det finns någonting, säger lagman Mats Sjösten, lagman i Varbergs tingsrätt.

Inom socialtjänsten finns en frustration över föräldrarnas makt i vårdnadsutredningar. Det säger flera anställda inom socialtjänsten som Ekot varit i kontakt med. De är anonyma:

– Det är skrämmande att socialtjänsten är uppbyggd för att ta tillvara de vuxnas rättigheter, och att barnens behov och rättigheter blir sekundära, säger en anställd.

– Vi behöver lagstöd att utreda mer mot föräldrars vilja, säger en annan.

– Vi familjerättssekreterare behöver få möjlighet att samtala med barn utan vårdnadshavares samtycke, säger ytterligare en anställd.