Avgörande ögonblick i Sveriges Radios historia

Sveriges Radio har spelat en viktig roll i det demokratiska Sverige i snart hundra år. Här är ett par nedslag och avgörande ögonblick i vår historia.

På nyårsdagen den 1 januari 1925 klockan 10.55 påannonserar Sven Jerring högmässan. Programmet är det allra första som sänds ut i etern från det nybildade AB Radiotjänst. Då hade Radiotjänst endast sju anställda och sände bara i en kanal, ett par timmar varje kväll. Året efter utökades radiosändningarna till en halvtimmes sändning mitt på dagen för att 1933 uppgå till ungefär åtta timmar dagligen. Ända fram till 1931 skedde all sändning live, då den nya tekniken med grammofonskivor började användas. Det här är det äldsta, bevarade klippet i Sveriges Radios programarkiv. Ett referat från Stockholms stadion av en landskamp mellan Sverige och Norge i ”allmän idrott”. Datumet är 14 juni 1931 och refererar gör naturligtvis Sven Jerring.

Sven Jerring i Barnens brevlåda tillsammans med Cecilia, 7 år. På piano Elsa Björkeroth.

Fram till 1938 hade bara män läst nyheter. Första gången en kvinna, Astrid Kindstrand, läste nyheterna blev det folkstorm. Radiotjänsts växel blev nedringd av upprörda människor, både kvinnor och män, som inte tyckte att det passade sig att en kvinna skulle läsa nyheter om “krig och hemskheter”.

När tyska trupper invaderade Polen i september 1939 meddelades nyheten först i radio. Under Andra världskriget hade Radiotjänst en viktig roll i rapportering och krigsberedskap, och det var via radio som nyheter och information kunde förmedlas allra snabbast. Än idag har Sveriges Radios lokala kanaler ett särskilt beredskapsuppdrag som ska förmedla information från myndigheter under samhällsstörningar och kriser.

Radions guldålder. Så brukar 1950-talet kallas. Det var i radion artisterna som sedan blev riktigt stora slog igenom. I Lennart Hylands populära underhållningsprogram Karusellen skulle “vanliga” människor leka och utföra uppdrag. Ett av de mest kända ögonblicken i Karusellens historia är när bandyspelaren Gösta "Snoddas" Nordgren framförde låten "Flottarkärlek" (senare med den berömda refrängen “Haderian hadera”). Låten blev en stor hit och Snoddas fick turnera i folkparkerna runt om i landet.

Gösta "Snoddas" Nordgren 1952.

Ett annat känt ögonblick från Karusellen var när Lennart Hylands initiativ Frufridagen - en dag när männen skulle ta hand om hem och barn - väckte stor uppståndelse. Syftet var att ge landets kvinnor ledigt från hushållssysslorna under en dag, men både lyssnare och pressen oroade sig för att Frufridagen skulle leda till både vidbrända middagar och vanvårdade barn. En oro som i efterhand visade sig vara obefogad. Många lyssnare skrev efteråt till Hyland och tackade för att han hade fått männen att ta plats i köket. Efter Karusellen startade 1960 Lennart Hyland talkshowen “Hylands hörna” som även det blev en stor succé, och som sedan gick över till tv-program.

På femtiotalet hände det fler spännande saker. I och med starten av P2 1955 fick Sverige sin andra nationella radiokanal. Året efter började Radiotjänst även att sända tv. 1957 förändrades ägarbilden och namnet Radiotjänst ändrades till Sveriges Radio.

Efter en idé av Tage Danielsson startade 1959 ett av Sveriges Radios mest kända och omtyckta program: Sommar i P1. Genom åren har Sommar många gånger väckt debatt genom kontroversiella åsikter eller musikval som inte fallit alla i smaken. Särskilt stormigt var det under 1970-talet när många av sommarpratarna gjorde politiska uttalanden. Sommar i P1 lockar än idag 600 000 personer som lyssnar direkt på FM-sändningen och över en miljon lyssnare på podden.

1962 hade Sveriges Radio premiär för P3, som blev en fast kanal i utbudet två år senare. Fyra år senare profilerades kanalerna: P1 blev en kanal för talade program och information; P2 blev kanalen för skolprogram, regionala program och så kallad “seriös musik”; och P3 blev en kanal med “lätt musik” och nyheter. Här kan du läsa om hur de är profilerade idag.

Lennart Hyland intervjuar Pippi-skådespelerskan Inger Nilsson i sminklogen innan hennes framträdande i Hylands hörna 1970. Fotograf: Ulf Stråhle. 


Starten av lokalradion 1977 var ett epokskifte i Sveriges Radios historia. Plötsligt hördes röster som pratade lyssnarnas egen dialekt och som rapporterade om händelser i det egna området. Idag är P4, där de lokala sändningarna hörs, landets största radiokanal.

En annan milstople som helt ändrade både möjligheterna och förutsättningarna för radion var 2005 när Sveriges Radio började satsa på poddradio, det vill säga program som görs direkt för poddlyssning utan att först sändas i FM-kanalerna. En av de första poddarna var P3 Dokumentär som än idag är Sveriges största podd.

Kristofer Hansson och Fredrik Johnsson på P3 Dokumentär under premiäråret 2005. Fotograf: Johan Ljungström. 

Det finns många klassiska program och ögonblick som vi inte har nämnt här: Ekot, Svensktoppen, Vi i femman, Melodikrysset, Julkalendern, SpanarnaPå den här sidan kan du läsa om Sveriges Radios historia, år för år, från 1925 till idag.

På sidan Avgörande ögonblick hittar du massor av historiska ljudklipp. Här kan du exempelvis lyssna hur det lät när Sveriges Radio rapporterade om månlandningen, Tjernobylkatastrofen, Berlinmurens fall, Dag Hammarskjölds död och 9/11-attackerna.

"Japaner, Japaner". Sven Jerrings klassiska referat av Sveriges OS-match i fotboll mot Japan 1936 kan många citera utan att ens ha hört det. Under Klassiska referat även höra massor av stora ögonblick från idrottsvärlden där Sveriges Radio har varit på plats.

2025 fyller Sveriges Radio 100 år. Allt tycker på att den digitala lyssningen kommer att öka ännu mer framöver, och vi hoppas att kunna fortsätta nå dig på det sätt du vill lyssna: via bilen, podden, marksändningen, digitalradion, sociala medier, den smarta högtalaren - eller på något helt annat sätt. Oavsett hur ditt radiolyssnande kommer att se ut är vårt mål att alltid att ge dig kvalitativt innehåll som fångar vår samtid, förklarar vår historia och hjälper oss blicka in i framtiden.