Essä

Operan föddes i dag – för 420 år sedan

9:08 min

6 oktober 1600 – det är en viktig dag i musikhistorien. Det handlar om den konstform som Verdi, Wagner, Mozart, Puccini och de andra tonsättarna förgyllde. Vad hände?

Det är här operan föds.

Vi är i Florens i Italien och dagen är den 6 oktober 1600.

På Palazzo Pitti håller den betydande släkten Medici en storslagen bröllopsfest med tusentals gäster för att fira giftermålet mellan kung Henrik IV av Frankrike och Maria av Medici. Gästerna ska nu bjudas på något helt nytt. Opera.

Den nyskapande tonsättaren heter Jacopo Peri, också känd som Il Zazzerino, moppen, på grund av sitt enorma och ostyriga hårsvall.
Verket, som beställts av Medicis, heter Euridice. I dag är det den äldsta bevarade operan.

Så den 6 oktober 1600 kan vi gå tillbaka till.

Eftersom det skulle vara underhållning vid ett bröllop, tvingades librettisten Ottavio Rinuccini att ge den tragiska historien om Orfeus och Eurydike ett lyckligt slut

Peris opera berättar om Eurydike som blir biten av en orm på bröllopsdagen, men Orfeus hämtar henne från dödsriket och trots några problem på vägen slutar den här versionen med ett gemensamt återtåg från dödsriket och evig lycka. Kärleken övervinner allt.

I den antika, grekiska myten - som romaren Ovidius skrev ner i boken Metamorfoser för 2000 år sedan - dör de båda.

Palazzo Pitti finns fortfarande kvar så man kan alltså besöka platsen i Florens där den första operan framfördes för tvåhundra utvalda bröllopsgäster den fjärde dagen, i en av salarna på övre plan.

Noterna var rätt anemiska. Få detaljer. Man har sångstämman och ackorden till men ingenting om hastighet eller vilka instrument man skulle använda. Det var á la Cajsa Warg – man tager vad man haver. På premiären ska man ha använt 2 lutor, violinens föregångare liran, och en cembalo. Musikerna själva fick improvisera mycket, så var det vid den här tiden.

De som sjöng och spelade var tonsättare och musiker vid Medicis hov. Giulio Caccini och hans dotter Francesca Caccini. Jacopo Peri själv sjöng Orfeo.

Allt skapades i stunden utan att man, givetvis, förstod att man ändrade musikhistorien.

Komponerandet var ett vardagligt hantverk och dessutom fanns också ett dribblande och ett intrigerande mellan kollegor som samtidigt var konkurrenter.

Giulio Caccini, som alltså också var med på scenen, hade skrivit en opera på samma text. Den publicerades före, men uppfördes några år senare. Hos Medicis betydde Caccini mer än Peri så just vid urpremären ersatte Caccinis musik några partier av det som Peri skrivit.

Så var det i Florens – men trots alla tjuv och rackarspel så var det Peri som såg till att vi för första gången hittar operadetaljer som arior och talsång till lågmält ackompanjemang, recitativet alltså. I den här första operan hör vi instrumentala partier och sedan solosång ensamt eller med kören.

Alla delar fanns ju tidigare i den italienska musiken men Peri är alltså den förste att sätta samman delarna. Tidigare hade man souni, canti, balli – spel, sånger, danser men det framfördes som delar i ett teaterskådespel, i en vanlig talpjäs.

Men Peris Euridice är en ju mindre opera – så det finns ett viktigt datum till i operahistorien. Den dag då en större opera framfördes.

Under karnevalssäsongen i Mantua, 24:e februari 1607, hör man för första gången den inledande Toccatan i Monteverdis L'Orfeo – musik som tolkats i tusentals versioner.

Det är samma tragiska grundberättelse om Orfeus och Eurydike, men där Peri behövde ha ett lyckligt slut på bröllopsfesten, kunde Monteverdi låta sin librettist, Alessandro Striggio, skriva ett slut där de vilda backanterna åtminstone hotar Orfeus att han ska bli söndersliten i bitar. Men det finns ett annat, alternativt slut också, där Orfeus blir upptagen i det eviga himmelriket där han sedan kan se Eurydike i stjärnorna.

Striggo hade faktiskt varit på plats vid operans födelse i Florens hos Medicis i oktober 1600. Det finns dessutom en sångare som var med i båda uppsättningarna. Det är rätt anmärkningsvärt: Francesco Rasi – tenor, lutenist, tonsättare och poet. Mitt i världshistorien...

Men sju år senare fanns alltså Striggio tillsammans med Monteverdi i familjen Gonzagas hov i Mantua. På andra sidan bergskedjan Appeninerna – en resa med häst och vagn – 20 mil norrut.

Under de här sju åren hade operan utvecklats mycket.

I Peris opera hördes 4 musiker – i Monteverdis 41! Violiner, viola da gamba, kontrabasar, flöjter, trumpeter, jägarhorn, basuner, orgelpositiv, cembali, lutor och harpa. Men noterna är fortfarande allmänt hållna så exakt hur det lät vet vi inte.

Bara att det nu det händer. Operan föds.

Musiken ur Monteverdis opera L'Orfeo framfördes av Furio Zanasi som sjöng tillsammans med Concerto Italiano. Tidigare har vi också hört Ensemble Pygmalion och orkestern Albalonga men exakt information finns här nedan. I Per Feltzins P2-program Söndagsmorgon i P2 kan man just nu höra mer musik från de båda operorna.