Energikällor

Nytt forskningscenter om vätgas startar i Sverige

2:00 min

Det sker stora satsningar på den gröna vätgasen som energikälla världen över just nu, och så även i Sverige.

Lyssna gärna även på det längre inslaget från Klotet: Drömmen om vätgas ska rädda klimatet 

Ett nytt forskningscenter för så kallad grön vätgas har startat vid Kungliga tekniska högskolan KTH, i Stockholm. Den fossilfria vätgasen ska till exempel kunna användas som bil- och flygbränsle, eller att ersätta kol under stålproduktion.

Allt som behövs är vatten och el, säger Göran Lindbergh professor i kemiteknik vid KTH.

- Det är det som är grejen det är en väldigt enkel uppställning - vatten och el ja, det är allt som behövs.

Göran Lindbergh visar upp en så kallad elekrolysör i labbet på KTH - det är en liten apparat som genom att tillföra ström kan spjälka, eller dela upp vatten, i syrgas och vätgas.

Om strömmen kommer från till exempel sol eller vindkraft - blir produktionen helt koldioxidfri och vätgasen kallas för grön. När vätgasen sedan används är vattenånga enda utsläppet.

Målet med det nya forskningscentret är att bland annat att skapa mindre, billligare och mer effektiva elekrolysörer - som ger mer vätgas på mindre yta, med samma mängd el.

- Vi måste också hitta material till de här elektrolysörerna som är lättillgängliga.

Ett annat område är att undersöka möjligheten att omvandla vätgasen till flytande form för en mer effektiv förvaring till Hybritprojektet i Luleå där vätgas ska ersätta kol i stålproduktionen.

Det nya forskningscentret är ett samarbete mellan, KTH, Lunds Universitet, Chalmers i Göteborg, Umeå universitet och forskningsinstitutet RISE. Forskarna ska studera allt ifrån produktion, användning och lagring av vätgas.

Sverige håller på att ta fram en nationell vätgasstrategi - och i somras annonserade EU att de satsar hundratals miljarder euro för att ta fram och distribuera fossilfri vätgas fram till 2030.

– Vad vi har saknat i Sverige är ett sammanhållet projekt. När passar vätgas in och hur ser vi till att det blir en teknisk och hållbar lösning?