FILM

Shirley - En underbar kvinna som kunde varit ännu underbarare

2:42 min

Den amerikanska skräckförfattaren Shirley Jackson, den skrivande hemmafrun som såg syner, misskötte hushåll och lämnade ett antal isande romaner och hundratals märkliga historier efter sig. Nu har hon blivit film: "Shirley".

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

En ung kvinna sitter i en tågkupé i gyllene släpljus. Det är 1940-tal säger kavajsnitt och matt, varningssrött läppstift. Hon läser någonting, vänder blicken mot sin renskrubbade unge make och flämtar, lycksaligt och förvirrat.

– De stenade henne. till och med barnen stenade henne. Det är briljant …

Sen lockar hon med honom in på tågtoan för ett rusigt, stående bussamlag.

Så vad läste hon? Jo, kortnovellen "The Lottery" av Shirley Jackson, publicerad i tidskriften The New Yorker 1948, en mininovell om en liten by som varje år stenar en av byborna.
En iskall liten klassiker om normalisering.

Och en inledningsscen på filmen som reptilkvickt sammanfattar den behagligt unkna kärnan i Jacksons författarskap. Äckel och fasa i mitt i vardagen och den upphetsning som uppstår av detta.

Resten ägnas vänskapen mellan kvinnan på tåget och den kedjerökande, labila, hyperintelligenta, drickande och skrivande Shirley Jackson, spelad av Elisabeth Moss som helt fyller upp denna storväxta, vildsinta författare som kallar sig häxa. Förutom när hon spelar över

Ljud, klipp och kamera fladdrar fram en burkig, orolig bildvärld, kanske sådan världen framstår för en alltid kreativ människa som Jackson med skört psyke, ständigt lite full. Bra tanke, alltför tydligt gjort ibland.

Så vad blir då för sorts porträtt? Jo, en nyfeministisk film som vill tala om att genialitet hos fula, underliga kvinnor är en social dödsdom. Men som tills sist fastnar i en upprepning av en populär idé: "Om hon bara haft en trognare make skulle hon kanske inte skrivit och tänkt så underligt."

Shirley är fin att se för ett fan, men jag väntar fortfarande tålmodigt på den första feminina excentrikern helt i egen rätt.