Biodrivmedel

Forskare: Många faktorer spelar roll för klimatnyttan

1:59 min

Regeringen och samarbetspartierna har kommit överens om att kraftigt höja reduktionsplikten för drivmedel som innebär att bensinbolagen måste blanda i mer biodrivmedel. Kravet ska leda till minskade utsläpp – men samtidigt spelar många faktorer in.

– Nu kan ju den som kör en bensin- och dieselbil köra ifrån macken med lite bättre miljösamvete för varje år som går, sa Miljöpartiets språkrör Per Bolund i P1-morgon i morse.

I dag måste bensinbolagen bland i knappt fyra procent förnybar råvara i bensin och 21 procent i diesel. Inom tio år ska det bli 28 procent för bensin och 66 procent för diesel. Då ska det ha minskat Sveriges totala utsläpp med 14 procent, beräknar man.

Men hur stor klimatnyttan blir av biodrivmedel beror helt och hållet på hur och av vad den är producerad. Det säger Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers.

– Det ena har att göra med på vilken mark som man odlar detta så att det inte är till exempel på regnskogsmark. Sedan är det också avgörande vilken gröda som används. Där handlar det om avkastningen, alltså hur mycket kan man få ut per kvadratmeter. Marken är begränsad och vi vill använda den till annat också. Det tredje är hur mycket energi det har gått åt i processen i att producera själva bränslet, och vilken slags energi, säger hon.

Större delen av råvaran till det biodrivmedel som används i Sverige idag importeras. Vanliga grödor är raps, majs och palmolja. Drygt hälften av biodrivmedlen tillverkas av restprodukter, som slakteriavfall eller avloppsslam.

Nu hoppas alltså regeringen att ökad obligatorisk inblandning ska leda till en större svensk produktion av biodrivmedel tillverkat av skogsavfall. Men att använda skogsråvara till biodrivmedel får kritik av den före detta miljöpartisten Carl Schlyter, som numera arbetar för Greenpeace.

– Det är dags att vi börjar se att skogen även har andra värden som kan ge en mer modern industripolitik i Sverige. Vi måste minska behovet av transporter, snarare än att öka uttaget ur skogen, säger Carl Schlyter, kampanjledare för systemförändring på Greenpeace.