Belarusierna får troligtvis inte stanna på svenska ambassaden

1:56 min

De två belarusier som sökt asyl på Sveriges ambassad i Minsk är fortfarande kvar på ambassadens område.

Och enligt Gregor Noll, professor i internationell rätt, har de troligtvis inte juridisk rätt att få stanna kvar, trots att de känner sig hotade.

– Vi går inte härifrån så länge som situationen inte har löst sig. Det är hundra procent säkert. Om vi lämnar ambassadens område kommer vi kanske inte återfinnas mer, säger mannen som sedan i fredags befinner sig inne på Sveriges ambassad i Minsk tillsammans med sin pappa.

För att få sin ansökan om asyl prövad av Migrationsverket, krävs det enligt UD att de tar sig till Sverige och ansöker på plats, sa Julia Eriksson Pogorzelska, presskommunikatör på Utrikesdepartementets presstjänst till Ekot igår.

– De svenska reglerna är inte gjorda för att söka asyl vid en utländsk beskickning. Det är så i många europeiska stater, så Sverige sticker inte ut på det här sättet, säger Gregor Noll, professor i internationell rätt på Göteborgs Universitet.

Och troligtvis har de inte stöd i internationell rätt att ens få stanna kvar på ambassaden, säger Gregor Noll.

– Om vi kommer fram till att Europakonventionen tvingar fram åtminstone en prövning av deras asylskäl eller skyddsskäl, då hade Sverige inte kunnat kasta ut dem. Nu är det inte så sannolikt att Europadomstolen skulle anse det och då har ju Sverige den möjligheten, säger han.

Europadomstolen har för så sent som ett halvår sedan, genom en dom i ett liknande fall, gjort det svårare att åberopa EKMR, Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, för att på det sättet hävda sin rätt till asyl.

– Det har tidigare funnits en diskussion fram till mars i år om det är så att mänskliga rättigheter ändå tvingar fram att man processar sådana här ansökningar. Men Europadomstolen har kommit med en dom där man har sagt nej.

Men det är inte bara de juridiska faktorerna som är viktiga.

– Hittills har vi ju bara pratat om juridik. Sedan finns det ju något som heter politik också. Det kan ju vara så att Sverige bedömer att det finns ett annat intresse här som väger såpass tungt att man vill hjälpa de här människorna även om vi inte har ett regelverk som tvingar fram att man beaktar mänskliga rättigheter, säger Gregor Noll.