Hur mår Norden i coronatider?

8:57 min
  • Den 20 augusti ifjol enades de nordiska statsministrarna om en ny vision. Norden ska till 2030 bli världens mest hållbara och integrerade region.

  • Men sedan kom coronapandemin och ganska snabbt stängdes istället gränserna. Hur har det nordiska samarbetet påverkats av coronakrisen och hur ser framtiden ut för gemenskapen i Norden?

  • Hör reportage av våra Nordenkorrespondenter David Rasmusson, Lubna El-Shanti och Carina Holmberg.

I parken bakom Christiansborg, det danska parlamentet, Folketinget hemvist, sitter Bertel Haarder på en bänk. 75-åringen är en av Danmarks mest erfarna politiker. Han har suttit i Folketinget sedan 1974 och haft tio ministerportföljer. Nu skäms han.

Jag skäms över den danska politiken under coronakrisen, den enda trösten är att den finska varit värre.

Bertel Haarder är ordförande för Nordiska gränshinderådet, det organ inom nordiska minsterådet ska registrera och motverka gränshinder mellan de nordiska staterna. Under coronakrisen, där gränserna varit stängda, har det upptäckt inte mindre än 36 nya hinder. Samarbetet har inte fungerat konstaterar han.

Det nordiska samarbetet har nått ett lågvattenmärke. Jag hade aldrig trott att de nordiska länderna skulle vara så hänsynslösa gentemot varandra.

Den 19 juni i fjol var det annars glada miner i Hella på Island. De nordiska samarbetsministrarna hade nyss enats om en ny vision. Norden ska till 2030 vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. En vision som två månader senare även statsministrarna skrev under på. Men så kom corona.

Gränserna inom Norden började stängas. Reglerna för vilka som fick passera skiljde sig åt och skulle komma att ändras gång på gång. Gränhinderrådet identifierade som sagt nya hinder, allt från Försäkringskasseproblematik till skattemässiga problem till att man hade svårt att komma till sin sommarstuga på andra sidan en gräns.

Rådet lät också göra en kartläggning där Närmare 1700 personer som bor i nordiska gränsregioner deltog och av dem upplevde 82,5 procent att ländernas olika coronarelaterade restriktioner skapat problem och 59 procent att gränskontrollerna lett till ökade bekymmer.

Det är också del personer i undersökningen som skrev det skapats en tydligare ”vi och dom-mentalitet” Något som fick den svenska representanten i rådet, socialdemokraten Sven-Erik Bucht, att reagera såhär i somras.

I Parken bakom Christiansborg i Köpenhamn så lovar Beertel Haareder att det här är frågor han kommer driva hårt när han är president för Nordiska rådet nästa år.

Coronakrisen har visat att när det är problem så tänker vi bara på oss själva i respektive land.

Vi måste lära av det här så det inte händer igen.