Luxemburg i ledningen för masstestning

7:35 min
  • Ett av de länder i världen som är allra flitigast på coronatester är Luxemburg.
  • Landets hälsoinstitut menar att testningen är det enda sättet att verkligen kontrollera och begränsa coronasmittan och det finns tester till alla.
  • Reportage av vår korrespondent Andreas Liljeheden.

”Säg aaahhh”, uppmanar sköterskan medan han sticker ner en tops i halsen på föraren i bilen.
Testcentret här i Kirchberg, kontorsområdet strax utanför Luxemburg stad, består av tre tält uppställda på en stor parkeringsplats. De som kommer hit för att testa sig för Covid-19 kan köra hela vägen in i tälten och behöver aldrig lämna bilen.
Så här på förmiddagen är det rätt lugnt, men senare på dagen kommer det fler försäkrar centrets chef André Hansen.

– Vi gör mellan 800 och 1 000 test per dag här, säger han.
Centret här i Kirchberg är ett av totalt 17 testcenter i hela landet. Sammanlagt kan de testa 20 000 personer per dag – en kapacitet som innebär att Luxemburg kan testa 10 procent av hela befolkningen på en vecka.

Hittills har man genomfört över 700 000 test på drygt 400 000 personer. Av dem har 7244 bekräftats smittade. 124 personer har avlidit i Covid-19.

Professor Ulf Nehrbass är chef på Luxemburgs hälsoinstitut och den som leder arbetsgruppen som skapats för Covid-19. Han berättar att de var tvungna att helt tänka om när det gällde Coronaviruset och strategin för att spåra smitta.

– Här handlade det om ett virus som smittar innan du visar symptom, vi visste inte hur många som var asymtomatiska, hur smittsamma de var, vi förstod inte heller hur dödligt det var.

Coronaviruset skiljer sig från andra virus i och med att du kan vara smittad och smittsam utan att visa symptom. I början av krisen visste Ulf Nehrbass och hans kollegor inte heller hur smittsamma asymtomatiska personer var och hur dödligt viruset var. Så det säkraste var att bygga upp kapacitet för att testa alla.

Faktum är att Luxemburg inte bara testar den egna befolkningen, som uppgår till drygt 600 000 personer. De testar också de som arbetspendlar från grannländerna: Belgien, Frankrike och Tyskland. Det är en betydande grupp – på ytterligare 300 000 personer.

Men det var inte lätt att bygga upp ny infrastruktur med labb och testcenter från grunden. Ulf Nerhbass beskriver enorma problem med att få tag på skyddsutrustning och test-kit.

De sökte i Sydkorea, Kina, och andra länder men antingen var testen slut eller av undermålig kvalité.
Men så hittade Ulf Nehrbass ett bolag i Luxemburg som han inte kände till. Ett företag som precis hade börjat tillverka skyddsutrustning av bra kvalité.

– Så vi hade också lite tur, säger han.
Den extra personalen som krävdes hittade de dels i grannländerna men också bland pensionärer. Det finns en krislag i Luxemburg som innebär att man kan anställa sjuksköterskor och läkare som gått i pension.

På så sätt lyckades man bygga upp en testkapacitet som inget annat europeiskt land kommer i närheten av.
Och även om det är frivilligt går de flesta och testar sig – det har blivit vardag för befolkningen.

– Det har blivit en rutin, som att gå ut och köpa bröd, säger Ulf Nehrbass.

Bland vanliga människor som jag pratar med i Luxemburg har de flesta varit och testat sig. Och de allra flesta är nöjda med regeringens strategi.

– Jag tycker det är bra, så att man följer smittan över hela landet, säger Katia.

Hon har själv testat sig en gång efter att ha fått en kallelse. Hennes väninna Anne, som också har testat sig en gång, håller med.

– Jag är fransyska men bor här i Luxemburg. Regeringen har varit väldigt effektiv och har verkligen tagit ansvar, säger Anne.

Den massiva testningen gjorde att man hittade många av de asymptomatiska personerna och att man därigenom kunde begränsa spridning.
Av de drygt 7000 positiva fallen kommer 30-40 procent från test som genomförts bland de som inte visat symptom.

I denna grupp låg det så kallade R-värdet på 0,4-0,5. Det betyder att 2 personer som burit på smitta utan att veta om det har smittat en person till i snitt.

Men den omfattande testningen fick också oönskade effekter. När Luxemburg testade fler hittade de också fler smittade. Grannländerna noterade de allt högre siffrorna i statistiken och började prata om att införa reserestriktioner och om att stänga gränserna.

För Luxemburg, med alla sina arbetspendlare, hade det varit en katastrof. Särskilt med tanke på att två tredjedelar av alla som jobbar inom hälsosektorn bor utomlands.

Jean-Paul Olinger, chef på Luxemburgs företagarförening, säger att detta var ett kritiskt ögonblick.

– Särskilt kritiskt blev det när den franska regeringen sa att den kunde begära att alla som jobbade inom hälsosektorn som bodde i Frankrike skulle stanna i landet och hjälpa till på hemmaplan. Luxemburg är särskilt beroende av just fransmännen - hälften av alla som arbetspendlar bor på den franska sidan.

Men Jean-Paul Olinger konstaterar att det aldrig riktigt blev aktuellt att stänga gränsen för pendlarna.
Och ur företagarperspektiv ser han mycket positivt på Luxemburgs strategi. Vissa bolag har kunnat testa samtliga anställda vilket gjort att deras verksamheter har kunnat öppna snabbare efter nedstängning.

Från sin hälsohorisont är Ulf Nehrbass också mycket nöjd. De har begränsat spridningen och räddat liv. Och de kommer fortsätta med testning på den här nivån till dess att de har ett vaccin. Vilket han hoppas på till första kvartalet nästa år. Ulf Nerhbass tycker också att strategin med att testa alla är något som andra länder borde ta efter.

Men kan andra större länder testa i samma skala? För Tyskland skulle det tex innebära 2,8 miljoner test varje dag.

– Självklart är det möjligt säger han. Om du verkligen vill är det möjligt.