Den segregerade skolan

SR granskar skolan – så gjorde vi

0:54 min

Sveriges Radio har i en rad inslag granskat skolsegregationen i Sverige. Så här har vi gjort granskningen.

Granskningen bygger på uppgifter från Skolverket om eleverna och lärarna i landets grundskolor under läsåren 2009/10 till 2019/20.

Vi har jämfört hur elevsammansättningen på varje skola avviker från elevsammansättningen i hela kommunen. Vi har särskilt tittat på skolor där andelen elever med utländsk bakgrund, eller andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning, skiljer sig med minst 20 procentenheter från den totala andelen i kommunen där skolan ligger.

För att få en bild av hur kommunerna ser på skolsegregationen har vi även skickat ut en enkät, som ansvariga chefer för grundskolan i 234 av landets 290 kommuner svarat på. I enkäten har vi bland annat frågat vilka åtgärder kommunerna vidtagit eller planerar att vidta för att försöka minska skolsegregationen.

Varför +/- 20 procentenheter?

Beroende på var man sätter gränsen fångar man upp olika grader av segregation. Vi hade kunnat sätta en lägre brytpunkt och på så sätt fångat in ännu mer av den skolsegregation som finns runt om i landet, men valde att sätta gränsen relativt högt för att fokusera på de skolor där elevsammansättningen avviker mer tydligt. Den övergripande slutsatsen kring utvecklingen blir däremot densamma, även vid en lägre avvikelse, t ex +/- 15 procentenheter.

Hur har vi gjort med skolor som saknar uppgifter?

För vissa skolor i underlaget har vi inte kunnat dra slutsatser om elevsammansättningen på grund av bristande statistikunderlag.

Det senaste läsåret handlar det om 462 skolor, men de flesta av dessa är relativt små. Viktat efter antal elever motsvarar de endast 2 procent av alla skolor – en felmarginal som vi har tagit hänsyn till när vi har dragit slutsatser om till exempel segregationens utveckling över tid.

Vad menar vi med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå?

Utländsk bakgrund innebär enligt Skolverkets definition att en elev är född utomlands, eller är född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Även elever som saknar uppgift om personnummer räknas in här.

När det gäller föräldrarnas utbildningsnivå har vi räknat på andelen elever som har minst en förälder som har eftergymnasial utbildning.

Ingår internationella skolor – hur påverkar de i statistiken?

Samtliga grundskolor ingår i statistiken – även de internationella skolor som följer ett annat lands läroplan och som i första hand riktar sig till elever som bor i Sverige under en kortare tid. För våra slutsatser på riksnivå spelar dessa skolor ingen avgörande betydelse eftersom de är så pass få till antalet – endast 18 i hela landet.

Hur påverkar den ökade invandringen våra slutsatser?

När vi drar slutsatser kring skolsegregationen jämför vi med genomsnittet i varje kommun. Den ökade invandringen under de senaste tio åren gör att vi i flera kommuner har fler elever med utländsk bakgrund, men det innebär också att genomsnittet vi jämför med ökar. Om eleverna skulle fördelas mer jämt i kommunen skulle inte skolsegregationen öka även om invandringen gör det.

Hur har vi räknat kring lärarbehörigheten?

Vi har jämfört hur lärarbehörigheten skiljer sig åt mellan skolor som är segregerade åt olika håll. Det vill säga mellan de skolor som har en hög respektive låg andel elever med utländsk bakgrund, och mellan de som har en hög respektive låg andel elever med föräldrar som har läst vidare efter gymnasiet.

Enligt Skolverkets definition betraktas en lärare som behörig om läraren har lärarlegitimation med behörighet i minst ett ämne. För att ge en rättvisande bild har statistiken räknats om till heltidstjänster. Vid omräkningen till heltidstjänster så har Skolverket också tagit med i beräkningen till vilken grad lärarna undervisar i just de ämnen som de har behörighet i.

Har du tips om skolan? Hör av dig till oss!
srgranskar@sverigesradio.se