Spretigt och opersonligt på Alicia Keys nya album

1:36 min
Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Det börjar med ett souligt intro men efter det spretar "Alicia" ut åt olika håll: den här skivan innehåller både rnb, pop, reggae och någon låt med country-vibbar. Bäst gör hon sig på de avskalade produktionerna, med i princip bara ett piano och lite kör som framhäver hennes röst. Som på den trösterika "Good job" eller "You save me" med svenska Snoh Aalegra.

Fler mysiga duetter finns det gott om, med rnb-röster som Khalid, Miguel och brittiska Sampha på undervattensljudande balladen "3 hour drive".

Tyvärr innehåller den också ett par magplask, skrivna efter något slags skval-radio-recept. Första singeln "Underdog" är en outhärdligt pinsam lägerelds-hit med ett övertydligt budskap och en veva-armen-från-sida-till-sida-refräng. Den är så opersonlig att jag automatiskt hör samma låt sjungas av säg Ed Sheeran eller Chris Martin från Coldplay medan jag lyssnar.

Och med vissa låtar är det lite tvärtom, när texterna inte är övertydliga så säger de istället inte så mycket alls. Det är en balansgång som Alicia inte riktigt klarar av och jag lämnas kvar med en känsla av att inte ha fått ta del av hennes innersta.