Svenskt motstånd

EU vill se nya EU-skatter för att finansiera räddningspaketet

1:45 min

Det är än så länge oklart vem som ska betala för det stora räddningspaketet på över 8 000 miljarder kronor som EU beslutade om i somras. Pengarna ska lånas upp och återbetalningen beräknas att kosta den svenska statskassan närmare 150 miljarder. Men nu kräver EU-parlamentet att, i stället för att belasta skattebetalarna, så ska lånet finansieras genom nya EU-skatter.

– Europas skattebetalare ska inte bära bördan. Istället ska EU ta in nya skatter för att täcka både räntor och amorteringar på lånen, sa EU-parlamentets chefsförhandlare José Manuel Fernandes i veckan.

På EU:s toppmöte i juli beslutade EU:s stats-och regeringschefer att låna upp 8 000 miljarder kronor som ska ges som lån eller bidrag till de länder som drabbats hårdast av coronapandemin.

Lånen ska betalas tillbaka mellan åren 2028 och 2058. Om man före dess inte kommit överens om andra finansieringskällor måste EU-länderna stå för notan, och Sveriges andel blir i så fall fem miljarder kronor per år.

EU-kommissionen fick på toppmötet i uppdrag att utreda andra inkomstkällor. Först ut är en avgift på plastförpackningar som inte återvinns som ska införas redan nästa år.

Men nu kräver alltså EU-parlamentet en juridiskt bindande tidtabell för att införa en lång rad olika EU-skatter; från klimattullar och intäkter från EU:s utsläppshandel med växthusgaser till en digital skatt på stora IT-jättar och en EU-skatt på finansiella transaktioner.

Men samtliga svenska EU-parlamentariker röstade antingen nej eller la ned sina röster.

– Vi i Vänsterpartiet är tydliga. Vi vill se en flygskatt, vi vill se klimattullar, men den här rapporten handlar om att pengarna ska gå rakt ned i EU:s kistor, och det står inte vi bakom, säger EU-parlamentarikern Malin Björk (V).

Även Liberalerna röstade nej, trots att partiet är för en europeisk koldioxidskatt. Skatter skadar företagen och tillväxten i Europa, menar Karin Karlsbro, Liberalernas ledamot i EU-parlamentet.

– Jag röstade nej till den här resolutionen för att den innehöll förslag på skatter som är lika usla på EU-nivå som på nationell nivå, säger Karlsbro.

De svenska Socialdemokraterna lade däremot ned sina röster. Erik Bergkvist (S), som sitter i parlamentets budgetutskott, menar att EU-parlamentet går för fort fram.

– Det jag tycker är bra är att man säger att de här skatterna måste vi titta på, men däremot tycker jag att parlamentet har gått för långt när man också säger hur de ska utformas. Lite svenskt där, att jag hade gärna sett en utredning och därför avstod jag från att rösta, säger Erik Bergkvist.

Men till skillnad från den svenska regeringen så anser Erik Bergqvist att EU kommer att behöva nya inkomstkällor de kommande åren för att klara klimatomställningen och digitaliseringen av ekonomin och han är öppen för nya EU-skatter.

– Det här skulle kunna vara ett sätt att förstärka EU-budgeten för att bland annat klara av digitaliseringen och bredbandsutbyggnaden i hela Europa. Klarar vi inte det så kommer vi inte att ha ett 5G-nät som är heltäckande och då tappar vi ganska mycket med vitsen med det, säger Erik Bergqvist.