RECENSION - TEATER

"Lång natts färd mot dag" - en lektion i ordning och uppförande

2:49 min

"Lång natts färd mot dag" - med detta nyskrivna stycke av Åsa Lindholm efter en idé av Sylvia Rauan öppnar Stockholms Stadsteater sin Klarascenen efter en längre tids stängning, och går man dit får man politik.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Få begrepp i svenska språket är så avtändande som den lilla sura etiketten "pk" och vilka "pk-maffian" är har jag haft ännu svårare att riktigt ringa in.

Är det jag kanske? Men nä det känns inte så. Inte för någon antagligen.

Men så slår Stockholms Stadsteater till och öppnar säsongen med en middagsbjudning i en välkänd modern klassikermiljö. Ett ombonat vardagsrum med många flaskor på bordet. Ibland utgör just detta den glödheta platsen för verkliga sanningar på en scen.

Men de är här de sitter den berömda pk-maffian! I form av väninnorna Miriam Lena, Ebba och Jackie som varit på bio och tar ett glas hemma i soffan hos Lena som gillar allt nordafrikanskt, det syns i rummet. Dessa fyra hamnar blixt omedelbart i en helt konstruerad diskussion, som för oss i publiken är en lektion. I smygrasismens dynamik, kärnfamiljens privilegier, fördomarna mot hur en kriminell ska vara, appropiering av andra kulturers kläder (Lena har köpt klänningar i Marakesh)

Den vita kvinnans ansvar i en intersektionell kontext. (De har sett en film om vita äldre damer som köper sex i Gambia) Vad mer... jo kritik av Adhd-mediciner till barn, exotiserandet och maktutövandet genom en adoptionshandling samt Tinders tomhet.

Detta i en fjäderlätt komediform, som inte hittar sin rytm

Det är inget fel på någon av dessa frågor men såhär pratar man inte en rörig berusad, och vad det lider påtänd hemmakväll med nära till alla känslor. Man håller inte små basmonologer om identitetsfrågor till tre på natten, och blir det en sådan kväll är den inte kul.

Ann Petréns coolt, rastlösa vandringar runt rummet med ständiga uppmaningar att prata om nåt annat, dricka mer och spela mer musik, fångar bäst vad man fick med sig när man lämnat salongen.