Tydligare skolsegregation nu jämfört med för tio år sedan

8:03 min
  • Allt fler elever går på en tydlig segregerad skola om man jämför med hur det var för tio år sedan, visar en granskning som Sveriges Radio har gjort.
  • Och lärarbehörigheten är lägre på skolor som har fler elever med utländsk bakgrund eller där föräldrarna saknar eftergymnasial utbildning.
  • Erika Hammarberg, som undervisar en lågstadieklass i Uppsala, har aktivt valt bort att söka sig till de skolor som har störst utmaningar i kommunen.

– Jag tror helt enkelt inte det finns incitament nog att göra det. Det finns väldigt lite för mig som lärare att vinna på det. Dels så tror jag att det handlar om lönesystemet till viss del samtidigt när jag tänker själv och pratat med kollegor har de sagt man vill ju också kunna ha ett liv vid sidan av. Vi jobbar redan ganska mycket. I ett utsatt område där de är fler som är behov av stöd så ökar arbetsbördan väldigt mycket. Den här extratiden som möten tar, den får man ej tillbaka utan det är planeringstiden och då använder man ju fritiden.

Ekuddenskolan, också kallad den lilla byskolan, ligger mitt i Uppsala och undervisar elever upp till årskurs tre. Skolan ligger nära lantbruksuniversitetet där många av elevernas föräldrar jobbar som professorer och forskare, berättar hon. Med tio lärare och ungefär 100 elever tillhör skolan en av de minsta i kommunen. Och det var just därför läraren Erika sökte sig hit.

– Valet handlade mycket om storleken på skolan och att i en liten enhet så har man ett annat sätt att arbeta. Men det är klart att i en skola i ett utsatt område är det ju oftare en typ av problematik kring eleverna för att de ej har stöd hemifrån, å andra sidan så har man i en skola med väldigt högutbildade föräldrar så kanske man har föräldrar som ställer högre krav och som lägger sig i. Det som är väldigt viktigt för mig som lärare är kontinuiteten runt omkring att jag får jobba med samma personer flera år eftersom man bygger upp ett samarbeta och man lär sig vilka personer man vill samarbeta med. Om man har personal som bytts ut så är det en osäkerhet.

Sveriges Radio har undersökt lärarbehörigheten på över 1000 skolor där elevsammansättningen sticker ut i förhållande till den kommun skolan ligger i. Skolorna skiljer sig från snittet i kommunen med minst 20 procentenheter - antingen när det gäller andel elever med utländsk bakgrund eller hur stor andel som har minst en förälder som läst vidare efter gymnasiet.

Granskningen visar att elever på skolorna där det var vanligare med utländsk bakgrund eller att föräldrar saknar eftergymnasial utbildning inte får kvalificerade lärare i lika hög utsträckning som de som är segregerade åt motsatt håll. Dom elever som enligt forskningen är extra beroende av hjälp från kvalificerade lärare. Elever med större behov får alltså sämre utbildningskvalité än de som inte behöver lika mycket stöd i undervisningen.

I dessa skolor låg lärarbehörigheten förra året på 62 procent medan motsvarande siffra var 75 procent för de skolor som hade få elever med utländsk bakgrund eller hade föräldrar som läst vidare efter gymnasiet.

– Man kan se tydligt när en obehörig lärare och en behörig undervisar. Man ser tydligt om en lärare kan sitt ämne eller inte. Det jag minns är när man ställer en fråga tex  då var det så att man ej fick svar direkt och det tog lång tid för att få ett direkt svar, alltså lärare behövde fundera länge för att vara säker.

18 åriga Soukaina från Stockholm läser idag naturvetenskapliga linjen på gymnasiet och minns när hon hade en obehörig lärare i ämnet svenska i åttonde klass. Majoriteten av eleverna på skolan hade annat modersmål än svenska, berättar hon. Men just där och då reflekterade hon inte över hur det skulle påverka studieresultaten, idag är det uppenbart vad hon gick miste om.

– Det har påverkat mina skolbetyg och skolarbeten. När man ej får hjälp från lärare är det svårt att göra bra ifrån sig och uppfylla kunskapskraven så det är svårt att uppfylla det kravet som en lärare vill för att man inte förstår vad lärarens syfte är för något. Det var otydligt på genomgångarna och allt annat. Jag tycker det är orättvist eftersom det påverkar hur eleverna lär sig och vilken kunskap man får. Ju äldre man blir och börjar ny årskurs kan man se att andra elever kan mer än vad själv kan, för att de haft behöriga lärare och lärt sig mer. De har lärt sig mer annat och mera saker som vi inte har gjort. Alltså det känns lite orättvist, för om alla hade fått samma förutsättningar då hade man haft samma möjligheter.

Kommunerna som har det övergripande ansvaret för likvärdig undervisning anstränger sig inte tillräckligt för att öka kompetensen bland befintliga lärare i skolor där många till exempel är obehöriga. Det slog Skolinspektionen fast i en granskning tidigare i år. Samtidigt har regeringen i flera omgångar försökt locka erfarna lärare till utsatta områden genom riktade insatser med högre lön i form av karriärtjänster, och i år fördubblades tillägget från 5000 till 10 000 kronor i månaden för vissa kommuner.

Men Åse Hansson som är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet pekar istället på skillnaderna i arbetsvillkor mellan skolor som en trolig orsak till snedfördelningen av lärarresurser.

– Arbetsmiljöfrågan är nog väldigt avgörande. Och i och med att skolorna utvecklats till att bli så olika i och med att barnen sorteras utifrån bakgrund och föräldrars utbildningsnivå så har det blivit olika arbetsuppgifter som man utsätts för som lärare att det kan vara mycket tungt att arbeta i utsatta områden. Sen så har rörligheten ökat bland lärare utöver det här med konkurrens och att det är brist på lärare så har vi en avreglering i den meningen att det är fri och individuell lönesättning så många lärare har upplevt att byta huvudman, byta arbetsplats det har möjliggjort en lönekarriär så det har drivit på rörligheten bland lärare och har inte främjat kontinuitet och att man stannar kvar och utvecklas på den arbetsplats man är som var tidigare.

Skillnader i kvalité på undervisningen, eller pedagogisk segregation som det också kallas, finns i de flesta kommuner där skolan är segregerad. Och hon ser flera faror med denna utveckling.

– Det innebär att barn i olika skolor möts av skilda krav, skilda förväntningar, olika kvalité på den undervisning man får. Och om vi inte har likvärdig lärarkompetens på våra skolor så är det troligt att skolsegregationen kommer att öka dvs att resultaten och betygen kommer skilja mer mellan olika skolor beroende på elevsammansättning. Det innebär ökad ojämlikhet med konsekvenser för den enskilda och samhället. Det är ekonomiska skillnader, hälsoskillnader, vi vet att drogmissbruk och kriminalitet väldigt många faktorer är relaterat till utbildningen och skolframgång.

Maria, som egentligen heter någonting annat, har erfarenhet av att jobba som obehörig lärare på en skola som har elever med utländsk bakgrund eller där föräldrarna saknade eftergymnasial utbildning. Idag fortsätter hon att jobba på en skola med liknande elevunderlag, fast som behörig.

– Det är en stor skillnad på den skolan jag vikarierade på och den jag jobbar på nu. Såklart finns det brister på den här skolan också. Det skulle behövas fler personer som stöttar elever, är där och hjälper till så det hade jag önskat på min nya skola. Jag önskar det fanns pengar till alla barn så vi kunde hjälpa de på rätt sätt.