Veckans ord

Veckans ord: Torrsim

3:32 min

Varje vecka väljer en medarbetare på kulturredaktionen veckans ord. Denna vecka Gunnar Bolin som valt torrsim.

När jag tvingades, för så var det, att lära mig simma var jag sju år. Varje simlektion med den snälla men ändå skräckinjagande simläraren, började med att vi satt på den kalla stenläggningen bredvid bassängen och gjorde armrörelserna för bröstsim.

Benrörelserna har jag inget minne av att vi tvingades göra på land men torrsimmet var en nödvändig del av simlärandet, fick vi lära oss. Som pedagogiskt instrument för att lära sig simma tog nog torrsimmets blomstringstid slut nån gång på sjuttiotalet och sedan dess har själva begreppet tappat sin betydelse som en pedagogisk del av ett lärande. Torrsim betyder numera ett nästanläge.

Man får nästan bada.

Och torrsimsmetaforen har väl aldrig farit genom mitt huvud lika ofta som den gjort det senaste halvåret. Våra liv har fyllts av torrsimsupplevelser. Alla zoom - teams och skypedrinkar jag drack med vänner från mars till maj. Umgänget blev ju ofrånkomligen torrsim även om själva drycken var blöt.

Ofta åtföljdes torrsimmsumgänget av ett glatt konstaterande att - ja det här var ju rätt kul. Sagt med ett förvånat tonfall. Visst torrsimmande har blivit så frekvent att det snart ses som sim utan prefixet torr.

Jag som följer allsvenskan slaviskt är ju van att se fotboll på tv, trots att jag ett vanligt år ser alla hemmamatcher på min plats på arenan. I år lämnar mig inte torrsimskänslan, trots att mitt hjärta slår lika hårt vid mot - eller just i år något mer sparsamt medgångar.

Det är något i den kollektiva upplevelse som jag verkligen saknar. Även om jag inte talar med mina bänkgrannar så grymtar vi till varandra suckar eller ler, jag är del av något större.

Detsamma gäller teater; jag har sett några fantastiska filmade föreställningar men den svårgripbara känslan av att sitta tillsammans, känna den gemensamma andningen se någon man vagt känner slå sig ned några rader bort och känna att vi är med om detta alla - samtidigt, det är svårt att uppnå på artificiell väg. Den bokstavliga värmen från bänkgrannen kommer jag för all framtid att förknippa den med en eventuell smittorisk?

Vad gör torrsimmet med kulturen? Förutom det uppenbara - att det kan leda till konkurser. Vi vet först om några år när vi också vet vad som blev permanent och vad som var övergående. Känner någon lyssnare som befinner sig många mil från närmaste teaterscen överhuvudtaget sig tilltalad av denna text?

Till sist önskar jag årets Nobelpristagare god torrsimsförmåga äran är er och ni kommer att för evigt vara inskrivna i listorna över pristagare, men ni får inte den fysiska upplevelsen vare sig av fest med 1300 gäster eller utdelande inför drygt 1500. Ni får torrsimma framför datorn, kommer kungen att vinka åt er? jag vet inte. Men kanske får ni bli hedersgäster 2021, för tanken på att det ska torrsimmas även då - den orkar jag inte ens tänka.