Fransmännen och munskydden

12 min
  • För att slippa stänga ner samhället igen har de franska myndigheterna sedan i juli ökande utsträckning infört tvång på munskydd.
  • Trots det ökar spridningen av smittan och oroar allt mer. Medan vi i Sverige som inte infört munskydd just nu har låg smitta.
  • Vilka avvägningar ligger egentligen bakom den franska strategin?
    Hur framgångsrik är den, så långt? Hör reportage av Ekots Sydeuropakorrespondent, Marie Nilsson Boij. 

Doktor Anne Senequier tar emot på sin mottagning i Paris sjätte arrondissement, inte långt från Luxemburg- trädgården. Det är en ovanligt het sensommardag, men som så många andra sydeuropéer klär hon sig efter årstid, inte temperatur.

Idag i långa körsbärsröda bomullsbyxor och en mjukt blåklintsblå långärmad tröja, som går ton i ton med kirurgmunskyddet som hon bär under hela intervjun.

Anne Senequier är läkare, och forskare på Institutet för internationella och strategiska frågor som är en fransk tankesmedja med internationellt fokus.

Hon är en av alla de kanske 50-talet experter på smittspridning och samhällsåtgärder som jag lyssnat till den månad som jag varit här.
Det dominerande medieämnet alla kategorier har varit den konstant ökande smittspridningen och myndigheternas åtgärder däremot.

- Det är sant att vi i början snarare talade om social distans och handhygien, säger Anne Senequier, men efter sommaren gick det upp för oss att
befolkningen inte i tillräckligt stor utsträckning hade lyckats hålla sig till restriktionerna. Det behövdes ytterligare verktyg för att få ner smittspridningen.

Sedan Frankrike öppnade upp den 11 maj efter nedstängningen, har det varit obligatoriskt med munskydd i kollektivtrafiken i Frankrike.

Efterhand har sedan munskyddstvånget utvidgats. I juli till att gälla alla allmänna utrymmen inomhus som bibliotek och museer. Sedan till att omfatta även marknader och välbesökta affärsgator utomhus. Därefter utökades tvånget till skolor och privata arbetsplatser.

Sedan den 28 augusti är det krav på munskydd även utomhus i hela Paris. Därefter har en lång rad städer följt efter i olika utsträckning. Om man inte följer reglerna så får man böter på 135 euro, men smittan fortsätter att öka.

- Rekommendationerna att använda munskydd kommer ursprungligen från WHO, säger Anne Senequier, framförallt för att minska spridning inomhus där det är svårt att hålla avstånd.

Eftersom 20 procent av Frankrikes befolkning är över 60 år och ytterligare tio tillhör en riskgrupp, plus att vi har en stor andel som bor i tättbefolkade områden, så ansågs munskydd vara ett användbart och nödvändigt verktyg, för att hindra smittspridningen berättar Anne Senequier.

- Munskyddet skyddar på två sätt, fortsätter Senequier. Dels skyddar det den som är frisk från små droppar med virus som kommer från en som är smittad via nysningar, prat och hostande.

Dels skyddar den den som är smittad från att sprida viruset. Om risken att smittas utan munskydd är 17 procent är den 3 procent med munskydd, enligt Anne Senequier. Tanken är att man bryter smittspridningen mellan två individer som inte går att skilja åt med distans. Då är det så mycket bättre om båda har munskydd, så minskas risken att smittas på två håll.

Men trots allt fler munskydd, på allt fler fransmän, så har smittan ökat konstant i Frankrike sedan i somras. I söndags slogs rekord. Då registrerades närmare 13500 nya smittade på ett dygn. Över 6 % av alla som testas är smittade nu.

Situationen är fortfarande långt i från den i våras. Långt färre ligger på sjukhus och långt färre avlider. Men faktum kvarstår att läget inte är under kontroll. Så sent som igår meddelades nya åtgärder. Restauranger och barer stängs till exempel from lördag i Marseille och from måndag måste de stänga senast kl 22 i Paris.

- Jag tror att munskyddstvånget är nödvändigt för tillfället i vårt land säger Nouhayla 21, bakom sitt svarta tygmunskydd.

Jag haffar henne ute på stan på vägen hem. Hon går inte längre på fester, säger hon och har att slutat kindpussas.

- Fast utomhus förstår jag inte riktigt behovet av munskydd, för på restauranger och caféer behöver vi ju inte använda det och där sitter vi alla klistrade emot varandra, säger hennes kompis Yara. Reglerna är motsägelsefulla.

- Det finns många som inte använder munskyddet rätt, säger tredje kompisen, Naden. Jag tror att många har fått nog, även om du är helt själv på gatan kan du ju få böter om du inte har munskydd.

- Jag respekterar reglerna framförallt inomhus, men utomhus tar jag ibland av munskyddet och sätter det under hakan för jag måste ju andas annars dör jag, säger hon och brister ut i skratt.

- De svenska myndigheterna menar att det finns en risk att man blir mindre försiktig med munskydd.

Vi är tillbaka hon doktor Anne Senequier.

- Det sa WHO också i våras, svarar hon. Men vi börjar nu tänka långsiktigt. Och befinner oss i den svåra situationen att att vi samtidigt ska begränsa smittspridning och få igång ekonomin. Vi behöver därför testa nya åtgärder. Munskyddet är en kompletterande åtgärd för att slippa stänga ner samhället.
Vi kan tillåta vardagen att rulla på och samtidigt minimera spridningen av viruset, säger Anne Senequier.

- Det viktigaste skälet att använda munskydd är att vi blir påminda om faran som hotar säger Michel Chassang, en annan av dessa experter på smittläget i Frankrike som jag fått nys om via TV- intervjuer och som jag nu intervjuar på mitt kontor via Skype.

Chassang är vice ordförande för Kommissionen för hälsa och sociala frågor som ger råd åt regeringen.

- Risken att bli smittad minskar med 80 procent om båda använder munskydd, menar Michel Chassang. Men ansiktsmasken skyddar inte till 100 procent.
Den måste bäras rätt och kompletteras med andra skyddsåtgärder.

- Men på uteserveringarna sitter ju folk utan munskydd, säger jag.

- Ja men det är utomhus. Det måste vara en meter mellan borden, och ett max antal personer vid borden. Ståborden är förbjudna, liksom konsumtion vid bardisken.

- Vi kan hur som helst inte komma ifrån det sociala umgänget. Inget skulle vara värre än regler som inte hålls. Regeringen har nog varit pragmatisk och lite mindre strikt när det gäller reglerna för restaurangbranschen.

- I Sverige tror vi att man blir mindre försiktig om man har munskydd, säger jag.

Eftersom jag t ex noterat att många bär skyddet under näsan, lutar sig fram för att de hör sämre med munskydd, och tar av skyddet för att kindpussas.

- Ser du den risken? frågar jag honom.

- Här tror vi helt tvärtom, svarar Michel Chassang, att munskyddet påminner oss om viruset som omger oss, och således om att hålla avstånd.

- Jag tror att de franska myndigheterna tagit beslut som funkar med den franska kulturen, säger Michel Chassang. Det är inte säkert att fransmännen skulle hållit större avstånd om de inte haft munskydd.

Att regera är ju just att lyssna på hälsomyndigheterna och sedan anpassa åtgärderna så att de passar ens folk, säger han.

Det finns inget värre än regler som inte accepteras av medborgarna. Det är också viktigt med enkla regler. Ni väljer distans. Vi väljer munskydd. Vi får utvärdera i efterhand.

- Vad tycker du om den svenska strategin?, frågar jag så doktor Anne Senequier.

- Ja, era myndigheter hade från början ett långsiktigt mål om att införa åtgärder som man kunde ha länge för att orka hålla ut. Och det har gått ganska bra för er, men ni har tilltro till era myndigheter. Det är en stor skillnad, säger Anne Senequier.

- Har inte NI det? frågar jag

- Nej nej, det är ett stort problem i vårt land, svarar hon. Här vacklar förtroendet. De här olika budskapen när det gäller munskydd till exempel har skadat förtroendet.

Först var det inte nödvändigt med munskydd, sen var det bra på vissa ställen och nu är det nödvändigt på många ställen. Det finns mycket misstro mot de franska myndigheterna i allmänhet. Det gäller inte för majoriteten av fransmännen men ändå. Det finns en grupp som inte förstår att alla åtgärder som införs är till för att skydda befolkningen. Så när myndigheterna bara har gett rekommendationer för att minska smittspridningen har det inte alltid hjälpt, säger Anne Senequier.

- En annan sak som är viktig i sammanhanget, säger Anne Senequier är att när vi inledde nedstängningen i våras, sa myndigheterna att den skulle vara i två veckor.

Sedan förlängdes den och förlängdes, till två månader. Frankrike och Sverige närmade sig problemet olika. De svenska reglerna var mindre begränsande för att man visste att det skulle ta tid och det sa man.

I Frankrike var åtgärderna mycket begränsande men man trodde att det bara skulle vara för en kort period. Jag tror att ländernas olika strategier kan förklaras av att man tog sig an problemet så olika, säger Anne Senequier.

- Varje land måste anpassa sin strategi efter vad som fungerar för sin befolkning, sitt lands kultur, avslutar hon. Samma strategi kommer inte att funka överallt. Det finns inget hundraprocentigt skydd än, förutom isolering. Nedstängning vill vi undvika till varje pris. Så fram tills att vi hittar ett botemedel eller vaccin, så är målet är att minska smittspridningen. WHO ger en en verktygslåda, med sedan är det upp till varje land att plocka de verktyg som funkar bäst just där, säger Anne Senequier

- Om alla bara följder reglerna och gjorde sin medborgerliga plikt så skulle vi få slut på smittspridningen.

21-åriga Nouhayla får sista ordet från Paris denna gång.

- Vi måste leva tillsammans, säger hon.