Nobelpriset i kemi

Genkniven ställer oss inför flera etiska problem

1:57 min

Det kan finnas etiska problem med årets nobelprisade genkniv Crisp/Cas9. Särskilt när det handlar om hur den kan användas på människor.

Christer Nordlund är professor i idéhistoria vid Umeå universitet, och han delar upp etikproblemen på tre sätt.

– För många forskare betyder etiskt problem att det inte riktigt är säkert. Man vet inte vilka risker som finns om man skulle använda det här på människa. Det måste man lösa först, säger han.

Det är alltså ett tekniskt sätt att se på genkniven Crispr/Cas9. Innan genkniven kan användas på mänskliga celler måste den vara så träffsäker så den inte skär på fel ställen eller skapar oönskade biverkningar.

– Det gäller också att ha en förankring hos allmänheten att det här är något man vill för framtiden, fortsätter Christer Nordlund

Det leder fram till det andra sättet att se på användandet av genkniven, som enligt Christer Nordlund handlar om värdefrågor och demokrati.

– Då måste man hantera det så att man har dialoger med olika intressegrupper. Eller man kanske till och med har folkomröstning om man ska gå vidare med det fullt ut.

Men det finns också ett tredje synsätt på etiken. Om genförändringar görs på könsceller kommer förändringar att ske på kommande generationer. Då handlar det om moral, något som i medicinsk forskning i vanliga fall hanteras genom att ha informerat samtycke.

– Man kan ju inte få ett informerat samtycke innan människorna finns, så det blir en svår uppgift att komma runt den grejen, säger Christer Nordlund.

I förlängningen skulle bruket av genkniven också kunna leda till eugenik, att vissa föds med förbättrade egenskaper.

– Vissa grupper i befolkningen, kanske de som har mycket resurser, kan få möjlighet att få barn som i någon mening är bättre än andra rent biologiskt. Då kan vi få ett tillstånd i samhället där de skillnader som finns kan bli ännu mycket större.