Väpnad konflikt

Ryssland bevakar vapenstilleståndet i Nagorno-Karabach

2:00 min

Ryska styrkor har börjat befästa den nya vapenstilleståndslinjen i utbrytarrepubliken Nagorno-Karabach efter den överraskande vapenvilan i natt mellan Azerbajdzjan och Armenien.

På den azeriska sidan firar många att landet nu återfår stora delar av det territorium staten förlorade efter Sovjetunionens fall.

Tevebilder visar hur redan under natten ryska militärlastbilar rullar ut från en bas i sydöstra Armenien, bara några mil från utbrytarregionen Nagorno-Karabach, för att påbörja de första fem åren av att vakta vapenstilleståndet mellan ärkerivalerna Armenien och Azerbajdzjan.

De armeniska förarna i personbilarna som gör plats för dem har förmodligen blandade känslor, lättnad över att vapenstilleståndet innebär att åtminstone delar av enklaven förblir under armenisk kontroll, men sorg över att stora delar av det omstridda territoriet nu går förlorat, och förstås över de tusentals som mist livet under sex veckors krig.

I den armeniska huvudstaden Jerevan stormades i natt parlamentet, talmannen misshandlades och premiärministerns kontor plundrades av upprörda nationalister, som inte vill tro på regeringens bedyranden om att fortsatt krig hade lett till att hela Nagorno-Karabach förlorats.

Enligt niopunktsöverenskommelsen om vapenvila ska nu knappt 2 000 ryska soldater övervaka vapenvilan, till en början i fem år. Utöver territoriet Azerbajdzjan redan återerövrat överlämnas de kommande veckorna tre regioner runt enklaven till Azerbajdzjan.

Varför Azerbajdzjan och dess allierade Turkiet valde vapenvila när de stod inför att erövra huvudstaden Stepanakert och hela enklaven är oklart, men uttalandena i dag från Baku och Ankara är triumfatoriska. Detta inte minst eftersom de också vinner en transportkorridor mellan sina egna länder rakt igenom Armenien, via enklaven Nachitjevan.

Hur många som mist livet är inte känt, men Rysslands president Vladimir Putin talade om 5 000 döda.

Överenskommelsen i natt stipulerar att internflyktingar ska få återvända hem, men hur det skulle gå till är en av många olösta frågor nu. Hundratusentals azerier och mesketiska turkar flydde också enligt FN från regionen till övriga Azerbajdzjan efter kriget runt 1990.