Vapenvila

Oviss framtid för flyktingar från Nagorno-Karabach

1:59 min

Vapenvilan mellan Armenien och Azerbaijdzjan som trädde i kraft i början av veckan fortsätter att väcka starka känslor bland många armenier. Avtalet innebär att Armenien förlorat kontrollen över stora delar av utbrytarregionen Nagorno-Karabach. En fråga är vad som ska hända med de tiotusentals människor som flytt därifrån.

– Naturligtvis är det bra att kriget är över, att inga fler människor dödas, säger Gajane Ambartsumjan. I början av oktober flydde hon sin hemstad Sjusji och befinner sig i Armeniens huvudstad Jerevan.

Vad som händer nu vet hon inte, inte heller om hon och hennes familj kan återvända hem.

– Om det kommer bo både azerier och armenier där, då åker jag inte tillbaka, säger hon.

Misstron mellan folken efter två krig är stor.

Staden Sjusji, eller Sjusja som man säger i Azerbajidjzjan, intogs av azeriska styrkor den gångna helgen. En strategiskt viktig stad i Nagorno-Karabach och en förlust som ledde fram till beslutet från Armeniens sida att gå med på en vapenvila, för att inte förlora hela regionen.

Under det förra kriget, på 90-talet, var förhållandena de motsatta. Då intogs samma stad av armeniska styrkor och de azerier som dittills levt där tvingades fly. Och lika stor som ilskan och sorgen är i Armenien just nu, lika stor är glädjen i Azerbaijdzjan.

– Tack vare vår militär, vår president kan vi äntligen återvända hem, säger Gulmemmed Memmedov på telefon från Azerbaijdzjans huvudstad Baku.

Under kriget på 90-talet flydde han, som 8-åring, tillsammans med sin familj Nagorno-Karabach. Nu vill han så snart som möjligt återvända till sin hemtrakt. Kanske bygga ett hus där, ett nytt liv.

Men i den vapenvila som med rysk hjälp förhandlats fram sägs ingenting om vilken status Nagorno-Karabach ska ha framöver. Området ligger på Azerbaijdzjans territorium men majoritetsbefolkningen utgörs av armenier, även om azerier också alltid levt där. Sedan det förra kriget råder ett slags självstyre med stöd från Armenien. Så länge som frågan är olöst kommer risken för nya krig finnas kvar.