Forskning på Arktis

Expeditioner stoppas av pandemin - betydelsefull forskning kan gå förlorad

2:00 min

För många forskare som studerar klimatförändringarna i Arktis har 2020 varit ett förlorat år. Coronapandemin har gjort att expeditioner och andra resor fått ställas in och mycket forskning har inte kunnat genomföras, säger Veijo Pohjola, professor och glaciolog på Uppsala universitet.

Veijo Pohjola har lett 25 expeditioner till den norska ögruppen Svalbard, halvägs till Nordpolen. Men på grund av coronaviruset blev det ingen resa i år.

Tidigare har hans forskargrupp kunnat observera hur uppvärmningen av klimatet gjort att det bildats grundvattenlager i isfälten. På vissa ställen stiger grundvattenytan med en halvmeter per år. Det är ett tydligt tecken på att uppvärmningen här går betydligt fortare än på andra ställen på jorden, enligt Veijo Pohjola.

– Alltså, det handlar ju om - inte en grad per hundra år, det handlar om en grad per tio år. Tappar man två år, då har man tappat en stor del av den förändringen. Och kanske missat något betydelsefullt.

För att kunna rädda dyrbar utrustning och trots allt kunna läsa av instrument och samla in viktig data, har forskare i vissa fall kunnat anlita turistguider - eller andra fastboende på Svalbard som inte heller kunnat jobba som vanligt, då få turister kommit till öarna i år.

Veijo Pohjola har också varit med och tagit ett nytt initiativ inom forskningssamarbetet SIOS, där data kan samlas in med satelliter, flygplan och drönare. Men det är nödlösningar och kan inte väga upp den kunskap man får av att vara på plats, säger han. Nu är han orolig för vad som kan hända om pandemin skulle sätta käppar i hjulet för världens Arktisforskare ännu ett år.

– Arktis värms upp, planeten värms upp. Det här är nånting som kommer att accelera eftersom vi faktiskt släpper ut alltmer växthusgaser.

Hör mer om hur de inställda resorna till Arktis har påverkat forskningen i veckans avsnitt av Vetenskapsradions Klotet.