Förkrossande bild av vuxenvärlden i "Greta"
Miljöaktivisten Greta Thunberg blev världsberömd genom att skolstrejka för klimatet. Filmaren Nathan Grossman skildrar den osannolika resan i filmen "Greta".
Titel: Greta (I am Greta)
Regi: Nathan Grossman
Medverkande: Greta Thunberg mfl
Betyg: 3 av 5
Det finns en scen i "Greta" som får håret att resa sig på armarna. Greta Thunberg och hennes pappa går runt i en enorm konferenshall på FN:s klimatkonferens i polska Katowice vintern 2018, och hennes röst blir skarp och spänd när hon inser att det serveras kött.
Genom hennes ögon ser vi en förljugen vuxenvärld som kastar sig över hamburgare samtidigt som deras enda jobb är att lösa miljökrisen.
Men scenen rymmer också det lilla, en stressad pappa som ska se till att dottern får något i magen. Där och då är mat inte politik, det är högoktanigt bränsle.
Och det är just det här spänningsfältet mellan det privata och det alltmer offentliga som filmen utforskar. Kameran följer hur Greta Thunbergs skolstrejk sprids i sociala medier. Hon blir allt mindre tonåringen som sitter ensam medan de jämnåriga slamrar i skolmatsalen, och alltmer symbolen som Arnold och Macron köar för att träffa.
Grossman väljer offertematiken som ingång i sin berättelse om Greta Thunberg. Där offrar hon inte bara sin vardag och sin hälsa, hon riskerar också att bli ett offer för en samtid där sociala medier är ett dubbeleggat svärd: både verktyget för att nå ut till miljoner människor och buren som låser in kraven på politisk handling i en rundgång av hashtags och selfies.
Greppet berör, och oroar. Det är dessutom svårt att komma ifrån tanken att filmen blir ytterligare ett sätt rikta allt fokus på symbolen, just det som Greta Thunberg försöker motarbeta i filmen.
Men trots det – och att filmen utseendemässigt är mer av ett fördjupande reportage och mindre av en filmisk upplevelse – så är det svårt att släppa äcklet i Greta Thunbergs röst när hon reser runt i vuxenvärlden
