Ekot kartlägger

Vågar inte polisanmäla hot mot kommunanställda

2:00 min

Anställda i en rad kommuner har inte vågat, eller till och med vägrat, polisanmäla hot de utsatts för. Det visar Ekots kartläggning bland landets kommuner. I Södertälje kommun kan dessutom rättsosäkra beslut ha fattats av de anställda till följd av rädsla. Det säger kommunens säkerhetschef Anna Flink till Ekot.

– Rättssäkerheten är hotad med rädda tjänstemän. Det är omöjligt att fatta rättssäkra beslut om man sitter och är rädd.

Kan det vara så att man fattat beslut som inte är rättssäkra här?

– Ja det tror jag. Det tror jag. Utan att veta så tror jag det. Jag vet att vi utsatts för påtryckningar som ”jag vet minsann vad dina barn bor”, ”jag vet var dina barn går i skolan”. Det gör att man är otroligt försiktig med att förmedla negativa besked, säger Anna Flink.

I flera kommuner har kommunanställda inte vågat, eller velat, polisanmäla hot de utsatts för. Det framgår av Ekots enkätundersökning till alla kommuners säkerhetschefer, och som över 200 av landets 290 kommuner besvarat.

Enligt kommunerna beror det bland annat på rädsla för att ens personuppgifter ska läcka i samband med anmälan, eller att den utsatta kommunmedarbetaren av andra skäl inte vill medverka. Och flera misstänker att det finns ett mörkertal.

Eskilstuna kommun skriver: ”Samtliga hot eller trakasserier ska polisanmälas, men vi vet att personal ute i verksamheterna inte gör det för att de inte törs”.

Kungsbacka kommun skriver såhär om att hot inte alltid anmäls: ”Inte alltid det kommer oss tillkänna, alternativt att medarbetare vägrar”.

Men det handlar inte enbart om att anställda inte vill eller vågar anmäla. Ett par kommuner uppger att de saknar tydliga rutiner kring det här.

Säkerhetschefer i både Södertälje och Borås uppger dessutom för Ekot att de tror att tjänstemän i deras kommuner, på grund av hot och påtryckningar, kan ha fattat rättsosäkra beslut.

– I värsta läget så leder det till att man inte vågar berätta och be om hjälp. Och att man faktiskt sätter sig i en avlönad tjänst och börjar fatta beslut som inte alls står i uppdraget. Där har tystnadskulturen fått sätta sin prägel på ett beslut istället för rättssäkerheten, säger Anna Flink.