CRISPR/Cas9

Europa ligger efter med användning av nobelprisad teknik

2:00 min

Utvecklingen i Europa går långsamt vad gäller forskning för att ta fram nya jordbruksgrödor med bättre egenskaper. Orsaken är att ny växtförädlingsteknik med så kallade gensaxar, bland annat nobelprisade CRISPR/Cas9, är omgärdad med ett strikt regelverk.

Marie Nyman på gentekniknämnden följer det här forskningsfältet, och berättar att utvecklingen sker utanför Europa.

– I USA, Sydamerika och både Ryssland och Kina satsar stora summor pengar på att genredigera djur och växter.

Det kan handla om till exempel mögeltåliga tomater, champinjoner med bättre hållbarhet, eller mer högavkastande ris. Såna egenskaper kan åstadkommas genom mutationer - alltså förändringar i arvsmassan med hjälp av en gensaxar.

Inom EU arbetas mindre med gensaxarna, eftersom såna grödor klassas som GMO, alltså genmodifierade grödor i EU. Och eftersom regelverket för GMO-grödor är både dyrt och krångligt bromsas den utvecklingen.

Potatisforskaren Mariette Andersson och hennes forskargrupp på SLU har med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 utvecklat potatis med flera egenskaper som svenska potatisodlare efterfrågar - bland annat ett bättre innehåll av stärkelse. Men så länge lagstiftningen ser ut som den gör kommer de nya potatisarna inte att odlas i EU.

I april 2021 väntas EU-kommissionen komma med en rapport som potatisforskarna hoppas ska underlätta för den nya tekniken. I väntan på det blir det ett samarbete utanför Europa.

– Tillsammans med en argentinsk forskargrupp. Potatis kommer att odlas på försök i Argentina ganska snart, säger Mariette Andersson.

Hör mer i Vetenskapsradions På djupet.