Tre snabba frågor

Storbråket i EU – detta har hänt

1:57 min
  • Ungern och Polen får stöd av Slovenien i konflikten mot resten av EU och stoppar både nya långtidsbudgeten och mångmiljardstödet för kampen mot corona.
  • Nu kan ordförandelandet Tyskland försöka få till en kompromiss – eller komma på ett sätt att runda länderna som lagt sitt veto.
  • Hör Ekots Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden. 
Kommentar/analys: Detta är en kommenterande publicering. Sveriges Radio är oberoende och agerar inte i något politiskt partis, intresseorganisations eller företags intresse.

Vad är det som händer?

EU-länderna och Europaparlamentet har enats, dels om långtidsbudget för kommande sju åren, men också om det extra coronastödet på 750 miljarder euro, som främst ska gå till länder som drabbats hårt ekonomiskt av pandemin.

En del av denna uppgörelse var en rättstatsmekanism – där man vill kunna hålla inne med utbetalning av EU-pengar om ett land inte följer EU:s gemensamma värderingar och rättstatsprinciper.

Denna mekanism säger Ungern och Polen nej till. Då stoppar man hela paketet: både budget och coronastöd.

25 medlemsländer mot två alltså – varför kan man inte klubba igenom budgetförslaget ändå?

Det är faktiskt tre länder som har sagt nej, Slovenien har gett stöd till Ungern och Polen. Faktum är att det räcker med ett enda land, eftersom det krävs enhällighet.

Vad händer framöver?

EU:s ordförandeland Tyskland ska försöka hitta en kompromiss. Då finns det olika alternativ. Antingen om man får Ungern och Polen med sig, man ändrar kanske något litet i rättstatsmekanismen som de andra länderna ändå kan acceptera.

Det har också pratats om att helt lyfta ur det stora coronastödet på 750 miljarder euro, och göra det till ett så kallat fördjupat samarbete mellan länderna som är villiga att acceptera rättstatsmekanismen.

Då skulle man kringgå Ungern och Polen, men man löser inte frågan om långtidsbudgeten, bara om coronastödet. Då fortsätter den nuvarande budgeten att gälla.