Biosfärområden

Här testas vår nya relation till naturen

2:00 min

År 2021 blir det 50 år sedan FN-organet Unesco inrättade de första av sina så kallade biosfärområden för att studera samspelet mellan människa och natur. Men än verkar vi inte ha lyckats utnyttja deras fulla potential.

Biosfärområdena ska hjälpa oss att skapa hållbara samhällen som gynnar både människor och biologisk mångfald.

– Vi ska gå upp till ett försök som vi ska prata mer om, säger Leif Öster när vi går in i skogen.

Leif Öster bor i ett av Sveriges sju, och ett av världens cirka 700, biosfärområden. Det heter Älvlandskapet Nedre Dalälven.

Här testar han i liten skala om hyggesfritt skogsbruk är skonsammare för naturen än kalhyggen. Han har avverkat stora granar men låtit tallar och mindre granar stå kvar.

– I och med att man inte markbereder och river upp marken finns alla bärbuskar och svamp kvar. Det är visserligen ett hygge men det är inte kalt hygge, konstaterar han.

Hyggesfritt skogsbruk, restaurering av igenväxta artrika betesmarker och bönder som lyckas hålla tranor borta från åkrarna utan att behöva jaga dem. Allt är exempel på sådant som testas eller har testats i de svenska biosfärområdena

För här ska nya sätt utvecklas att skapa mer hållbara samhällen, där både människan och den biologiska mångfalden trivs. Sedan ska andra inspireras av de goda exemplen så att idéerna sprider sig vidare ut i världen är det tänkt.

Men med tanke på hur läget är med planeten idag, hur mycket nytta har de gjort sedan de bildades 1971 av Unesco?

– Sedan biosfärnätverket bildades har ju tyvärr den biologiska mångfalden fortsatt att minska globalt, säger Lisen Schultz som är hållbarhetsforskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

– Det har inte varit den slutgiltiga lösningen på våra hållbarhetsutmaningar. Men utan biosfärnätverket tror jag att vi skulle haft det ännu värre än vi har det idag, fortsätter hon.

Hör mer i dagens avsnitt av Vetenskapsradions På djupet.