Biologisk mångfald

Karismatiska djur bevaras hellre än anspråkslösa

1:56 min

Det satsas mer EU-pengar på att bevara stora karismatiska djur än på små djur. Och det är däggdjuren som får absolut mest, enligt en ny studie som också visar att hur mycket som satsas på olika djurarter inte är kopplat till vilka arter som behöver det mest.

Ronaldo Sousa som är professor i ekologi vid Minho-universitetet i Portugal, och en av forskarna bakom studien.

– Brunbjörnsprojekt får mest pengar, därefter kommer bevarande av vargar. Det trots att ingen av de arterna har klassats som allvarligt hotad, enligt den internationella IUCN-listan, säger han.

– Andra mindre däggdjur, som några extremt hotade smågnagare och mullvadsdjur får ingenting, fortsätter han.

Ännu större skillnad är det om man jämför ryggradsdjuren, alltså däggdjur, fåglar, groddjur, kräldjur och fiskar med de ryggradslösa djuren, alltså insekter, spindlar, kräftdjur, blötdjur och olika maskar till exempel.

Ryggradsdjuren har genom åren fått sex gånger mer anslag än de mycket mer artrika ryggradslösa djuren. Och det är däggdjuren och fåglarna som får mest, 75 procent av pengarna.

De senaste årens stora larm om dramatiska minskningar i antalet pollinerande insekter har inte slagit igenom i bevarandesatsningarna, väldigt lite har gått till insekter.

– När nu EU drar upp riktlinjerna för bevarandearbete de kommande tio åren hoppas forskarna på mer objektiva urvalskriterier, säger Ronaldo Sousa.

Referens:
Sousa R et al. "Towards a taxonomically unbiased European Union biodiversity strategy for 2030". Proceedings of the Royal Academy B1. DOI: 10.1098/rspb.2020.2166.