Coronapandemin

Hur har coronapandemin påverkat våra julbordstraditioner?

2:00 min

Hur har innehållet på julborden förändrats i år när många inte har kunnat fira jul som vanligt? Det vill måltidsforskaren Rickard Tellström ta reda på genom att be folk att berätta hur det blev hemma hos dem.

Årets jul har varit annorlunda för många av oss. Men hur har det egentligen påverkat vår julmat? Och vilka spår av den här pandemijulen kan vi komma att se i framtida jular? Det ska måltidshistorikern Richards Tellström nu undersöka genom att be människor i Sverige att skicka in berättelser om sitt annorlunda julbord.

- Man kan väl säga att de som har skickat in berättelser är i hög grad vad jag brukar kalla för "julbordsmatriarker". Julbordsmatriarken är en kvinna vanligtvis, men det kan vara en man också, som bestämmer vad det ska vara på julbordet. Den som håller ordning på vem som ska ta med sig vad så att det inte blir oordning. Ett knytkalas kräver ju alltid en befälhavare, annars spårar det ju ur. Så det är huvudsakligen såna personer, både män och kvinnor, som har skickat in.

Många har i år varit färre kring julbordet, vi har rest mindre och olika generationer har inte firat jul tillsammans på det sätt som många brukar. Och Richard Tellström tror att det kan ha gjort att många julmiddagar i år har förändrats. Inte minst när äldre personer, som oftast är bärare av traditioner, inte har kunnat vara med.

- Det som är lite speciellt med julmåltiden i vårt land är att det oftast är ett knytkalas. Och det innebär att saknas det gäster så kommer det att saknas maträtter. Så då måste de som arrangerar julen bestämma säg för - vilka rätter är verkligt betydelsebärande för oss?

Richard Tellström menar att vår matkultur kan säga mycket om vår relation till familjen och staten och vår syn på oss själva som medborgare när samhället befinner oss i en kris eller ett politiskt skifte. Den svenska knytkalasjulen är ett exempel på just det.

- Det som händer på 1970-talet när julbordet förändras det är att vi lämnar det borgerliga Sverige. Nu ska alla vara jämställda och vi ska inte vara till besvär för varandra. Då uppfinns den här knytkalasjulen och då växer också julbordet i omfattning. Så en stor omvälvande händelse i samhället kan förändra matkulturen.

Fram till den 15 januari kan man skicka in sina julbordsberättelser till Richard Tellström.