Manele-musiken klättrar på listorna

6:56 min
  • Musikstilen manele har länge bojkottats av de stora radiokanalerna, och maneleartisterna har tvingats hitta sin publik på Youtube.

  • Men nu har romska manele-musiker blivit allt större stjärnor i Rumänien - kanske tyder detta på att fördomarna mot romer börjar minska i landet.

  • Hör reportage av Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidis.

Sommaren 2019. Den svenske DJ:en Salvatore Ganacci spelar på en elektronisk festival i rumänska kuststaden Constanta. Innan han går av gör han något som ska få stor uppmärksamhet i Rumänien - han spelar han en låt av den rumänske, och romske, artisten Adrian Minune. Först tvekar publiken lite, sen börja folk dansa och sjunga med.

– Jag kommer ihåg när det hände, det blev väldigt viralt i sociala medier, säger den rumänsk-brittiske skribenten Maximilian Turp-Balazs som skrivit om manele, alltså precis den sorts musik som ekade i högtalarna på musikfestivalen i Constanta.

– Reaktionerna var positiva framförallt för att publiken överlag var ung och mer öppen för manele, de ser inte den musiken som ett tabu på samma sätt som äldre människor gör, säger han.

Traditionell manele har funnit länge i Rumänien, men den moderna varianten är ett slags blandning av traditionell, inte sällan romsk musik, och modern elektronisk. Stilen växte fram under 80- och 90-talet och älskades av de unga och fattiga, som i det nya samhället efter kommunismen längtade efter ett liv med pengar och nöjen, det berättar musiketnologen Speranta Radulescu.

Och musikstilen har sedan dess vuxit i popularitet, både i Rumänien och utomlands, den spelas på fester och bröllop och de största artisterna har tiotals miljoner strömningar på Youtube, som Florian Salams Saint Tropes, enligt Maximillian Turp-Balasz det förmodat mest strömmade rumänska klippet på youtube med 90 miljoner visningar.

Men precis som Adrian Minune som spelades på den där festivalen, så är även Florian Salam rom, det gäller faktiskt de flesta manele-musiker. Musiken har därför kommit att förknippas med romer, och i ett land som Rumänien, där fördomarna mot den gruppen fortfarande är starka, har musikstilen därför trots sin popularitet länge bojkottats av de stora radiokanalerna, det säger statsvetaren Gelu Dominica, som själv är rom.

– Bara för att de flesta artister är romer, så anses den va underlägsen, säger han.

– Det går att jämför med debatten kring hiphop och rap som fanns i USA på 80-talet. Den musiken ansåg vara underlägsen och förmedla dåliga värderingar bara för att den framfördes av afroamerikaner, säger han.

Både Gelu Dominica och Maximilian Turp-Balazs beskriver manele som en musikstil, som bara växer och växer, men som fortfarande har svårt att accepteras av etablissemanget och som många människor fortfarande förnekar att de lyssnar på.

– Folk lyssnar på den här musiken på fester, men om du frågar dem, lyssnar du på manele, kommer de säga neeej, det är dåligt, kom igen!
För att förstå tabut kring manele måste man ha i bakhuvudet att romerna varit slavar i Rumänien i 500 år, fram till 1800-talet – den längsta slavperioden i historien, säger Gelu Dominica.

Och denna syn på romer som mindre värda sitter delvis kvar än i dag och påverkar även synen på romskt kulturskapande. Musiketnologen Speranta Radulescu delar bilden av att musikstilens dåliga rykte beror på starka fördomar mot romer. Men enligt henne är det inte enda skälet.

– Exempelvis är den väldigt högljudd, säger Radulescu som själv inte gör någon hemlighet av att hon själv inte är ett fan av manele.
– Alla populärmusik numera är väldigt högljudd, men den här är aggressivt högljudd, våldsam, och det har gjort att många ogillar den, för den är väldigt vulgär. Och texterna handlar mest om pengar, att tjäna dem, och göra av med dem, säger hon.

Men de senaste åren har ändå något börja hända. Sakta men säkert vinner Manele erkännande i den breda offentligheten. Efter att manele-stjärnor som Florian Salam inlett samarbeten med kända popmusiker har även romska musiker börjat hamna i tv-sofforna, säger statsvetaren Gelu Dominica.

– Samma sak här. Vi har Florin Salam, som hade hundratals miljoner visningar på Youtube. Han är en stjärna, men trots det var han inte spelad på radio. Han började bli det nu de senaste åren, när kända manele-musiker började samarbeta med kända popmusiker, och då började de visas på tv.

Utvecklingen följer en trend i det rumänska samhället där man långsamt börjar adressera frågan om behandlingen av landets romer i stort, säger han .
Nyligen röstades exempelvis en lag igenom som bestraffar antiziganism – alltså handlingar och budskap som är fientliga mot romer som grupp. Och från och med i år har rumänska skolor också infört undervisning om slaveriet romerna fick uthärda och hur romerna drabbades under förintelsen, säger han.

– Också i år, har det rumänska utbildningssystemet började lära sig om slaveriet som romerna utsattes för och om förintelsen som också drabbade romer. Det är första gången.

Även Gelu Dominica minns debatten som uppstod efter att Adrian Minune spelades på den elektroniska festivalen i Constanta.

– Såklart, det var en stor debatt. Både de positiva och negativa reaktionerna.
Men, han både tror, och hoppas på, mer manele-musik på den internationella festivalerna framöver.

– Låt oss fortsätta spela manele-musik på de stora festivalerna, säger Gelu Dominica.