Forskning

Äldre forskning om gener och beteende stämmer ofta inte

2:00 min

En rad forskningsresultat från de senaste årtiondena som påvisat samband mellan särskilda genvarianter och individers beteende visar sig inte stämma när de testas på nytt.

Mer än 400 forskningsstudier som visar ett samband mellan en viss genvariant och depression håller inte. Det är resultatet när de prövas med moderna metoder.

Det här är bara ett exempel på en rad genstudier från de senaste årtiondena som inte stämmer när de testas på nytt. Patrick Sullivan, genetiker vid Karolinska Institutet, är en av forskarna som gjort genomgången.

– De här äldre studierna, framför allt från de senaste 20 åren, är i hög grad felaktiga och bygger på alldeles för små urval av försökspersoner, säger han.

För en meningsfull mätning av effekten av en viss genvariant krävs ett underlag på över 50 000 individer. Tills helt nyligen gjordes de på bara några hundra, mycket beroende på att tekniken satte gränser och det var svårt att göra större studier. Men det betyder att de gamla resultaten ofta bygger på ren slump, och det gäller till exempel den här depressionsgenen.

Anna Dreber som är professor på Handelshögskolan i Stockholm hittade själv för ett antal år sedan en genvariant som såg ut att öka viljan att ta risker med sina pengar. Men det ångrar hon idag:

– Nu senare inser jag att det var i princip meningslöst. Med hundra personer får man inget statistiskt signifikant resultat. Nu inser vi det, så sådana studier går vi inte vidare med, säger Anna Dreber.

Det finns en rad genstudier som gjorts med för små underlag. En som fått mycket uppmärksamhet pekar ut en så kallad "krigargen" som sägs göra bäraren särskilt aggressiv och som bygger på en mindre grupp individer från Nya Zeeland. Den håller inte heller för upprepning när den testas i dag.

– Problemet är att bilden av den aggressiva genen inte försvinner utan lever kvar i folks huvuden, säger Patrick Sullivan på Karolinska Institutet.