Korruption stoppar bistånd till Kambodja

Än en gång är Kambodja, ett av världens fattigaste och mest bidragsberoende länder, föremål för allvarliga korruptionsmisstankar. Denna gång är det Världsbanken som avbrutit utbetalningar till flera biståndsprojekt efter att egna utredningar visat att stora summor pengar missbrukats och försvunnit på ett otillbörligt sätt.

Misstankarna gäller sju olika biståndsprojekt med totalt 43 kontrakt. Minst tre av projekten har nu avbrutits, projekt som omfattar bland annat infrastruktur på landsbygden och olika vatten- och avloppsprogram.

Närmare 90 miljoner kronor har tidigare öronmärkts för de här projekten. Världsbanken kräver nu att regeringen i landet ska återbetala de pengar som redan betalats ut.

I de andra misstänkta biståndsprojekten som omfattar bland annat jordbruksutveckling och översvämningsproblematik, säger sig Världsbanken ha hittat bevis för flera felaktigheter.

Listan omfattar bedrägeri, korruption, prissamarbete, felaktig budgivning för kontrakt och felaktig upphandling av varor och tjänster, allt i syfte att försnilla pengar från biståndsgivarna.

Sargat rykte
Men regeringen i Phnom Penh, med premiärminister Hun Sen i spetsen, har gått till motangrepp. Kambodjas regering, vars inkomster till hela två tredjedelar kommer från utländskt bistånd, är väl medveten om landets sargade rykte om att vara genomkorrupt och att detta rykte är väl känt världen över.

Istället för att gå till botten med anklagelserna anklagar premiärminister Hun Sen tjänstemännen på Världsbanken i Kambodja för att ha försnillat pengarna. Samtidigt säger han att Världsbanken inte lagt fram några hållbara bevis för anklagelserna.

Regeringen har därför initialt vägrat att betala tillbaka pengarna annat än en mindre summa.

– Hur kan vi betala tillbaka pengar när Världsbanken inte presenterar bevis? De kräver hela tiden öppenhet av oss, men de är inte själva beredda till öppenhet när det gäller bevisen, säger premiärminister Hun Sen.

Inte alla fakta på bordet
Världsbanken har försvarat sig med att säga att delar av bevisen presenterats för tjänstemän i regeringen, men man har avstått att lägga alla fakta på bordet av rädsla för att enskilda uppgiftslämnare och lokalanställda som slagit larm, ska råka illa ut.

Konflikten mellan Världsbanken och Kambodja har lett till att relationerna mellan de båda är mycket spända.  Än så länge syns ingen lösning på konflikten som kan komma att lamslå stora delar av biståndsarbetet i Kambodja.

Samtidigt är konflikten ett uttryck för den allt igenom rådande situationen i många fattiga länder i tredje världen, där korruption många gånger går som en röd tråd genom stora delar av samhällsapparaten.

Kambodja är inget undantag. Landet rankas som 131 av 150 på det vedertagna Transparency Internationals senaste korruptionsindex, som är den ofta citerade listan över korruptionstillståndet i världen.

Antikorruptionslagar
Utländska bidragsgivare har vid flera tillfällen de senaste tio åren kraftigt kritiserat regeringen i Kambodja för att inte göra tillräckligt för att stävja korruptionen i landet, men endast små steg har tagits i den riktningen. Nästan inga av de antikorruptionslagar som föreslagits och som krävts av utländska donatorer har röstats igenom i landets parlament.

Förra året drogs ytterligare en bedrägeriskandal fram i ljuset. Då tvingades regeringen i Kambodja att betala tillbaka över 20 miljoner kronor till Världsbanken från givna pengar för ett projekt att dela ut motorcyklar till soldater ur armén som övergått till civil verksamhet. Det visade sig att många av de som fått pengar inte alls var tidigare soldater eller att de över huvud taget inte existerade. 

I mängder av rapporter från erkända organisationer som FN och Amnesty får Kambodja ständigt kritik, för bristande arbete med frågor som rör mänskliga rättigheter, miljöfrågor, människosmuggling, demokratifrågor och inte minst korruption.

Låg utvecklingsnivå
Landet de senaste åren haft en ekonomisk tillväxt på 6-7 procent, men det har inte kommit stora delar av befolkningen till nytta. Utvecklingsnivån i landet ligger långt ifrån grannländerna i regionen. De nya ekonomiska resurser som tillförts landet har fördelats mycket ojämnt mellan olika sociala grupper. Fattigdomen är mycket utbredd, inte minst på landsbygden. Över 40 procent av landets befolkning lever på mindre än en dollar om dagen.

Jag har själv vid upprepade tillfällen de senaste åren besökt Kambodja och det är slående att se den ekonomiska snedvridningen i landet. Lyxvillor på många hundra kvadratmeter breder ut sig i de flottare kvarteren i huvudstaden Phnom Penh, gömda bakom höga murar.

30 års inbördeskrig
På trottoarerna utanför sitter barn och tigger eller leker bland de öppna avloppen som fortfarande finns på många håll. Då och då ser man västerländska lyxbilar komma ut genom portarna, bilar som är så flotta att man knappt ser dem på gator i Europa.

Kambodja kämpar fortfarande med att försöka komma på fötter efter mer än 30 års inbördeskrig och skräckväldet under de Röda Khmererna på 70-talet där uppskattningsvis 1,7 miljoner människor fick sätta livet till på vad som kommit att kallas ”Dödens Fält”.

Kampen att få Kambodja på fötter kommer att pågå i många år till.

Michael Töpffer
michael.topffer@sr.se