Ett värmländskt passionsdrama i brev
En ny bok om Selma Lagerlöf kommer ut på fredag ”En riktig författarhustru”, byggd på breven Selma skrev till sin livskamrat Valborg Olander. Sammmansatt är den av Ying Toijer Nilsson. 1992 gjorde hon en liknande bok, ”Du lär mig att bli fri” den gången med Lagerlöfs brev till författarinnan Sophie Elkan, hon, som brukar kallas Selmas stora kärlek. Men nu kommer alltså berättelsen om den andra kvinnan i Selmas liv. Valborg. 250 utvalda brev som skildrar trohet, arbete och svartsjuka, berättar Ying Toijer-Nilsson.
”Valborg åsidosatte ju helt sina egna intressen och hjälpte ju Selma Lagerlöf med manuskript, med affärer, med allt tänkbart praktiskt, hon var liksom den goda hjälparen, den uppoffrande vännen, sekreteraren, den som till och med kunde hjälpa till med att beställa mat från NK när det skulle var något festligt på Mårbacka. Hon gjorde allt som Selma Lagerlöf behövde hjälp med, förutom alltså att dom naturligtvis tycket mycket om varandra”
Så här skriver Selma till Valborg Olander: ”Hvarje gång du är här, försöker jag verkligen kyssa dig, så att jag kunde vara nöjd för ett par dagar, men jag längtar efter dig redan innan du är utom porten.”
Raderna är hämtade från det första brevet i samlingen ”En riktig författarhustru”. Selma Lagerlöf lärde känna Valborg Olander, när de bägge bodde i Falun 1901. Och det är året därpå som själva kärlekshistorien, som sedan fortsätter under nästan fyra decennier, tar fart.
Selma skriver: ”ibland försöker jag tro att jag bara älskar din godhet och din omtanke om mig och din trohet och allt sådant andligt, men det är inte bara detta, det är allt det andra också. Måtte vi snart kunna få vara lyckliga med hvarandra och glömma hela världen”.
Men trots de starka känslorna fick Valborg kämpa om Selmas uppmärksamhet med författaren Sophie Elkan. Ja, det var ett riktigt triangeldrama med mycket svartsjuka och ibland rena utbrott. Men Ying Toijer Nilsson menar att det ändå var hos Valborg som Selma fick verkligt gensvar för sina känslor.
”Hon hade en svärmisk förtjusning i Sophie, men Sophie hade helt andra intressen, hon hade ju sin belgiske vän Alexis, hon hade ju man och barn, hon kunde skriva till Selma Lagerlöf, när dom skulle träffas, hands off! Och det är ju tydligt. Hos Valborg fick hon nog kan man tolka det som, mera gensvar” säger Ying Toijer Nilsson
Selma kallade Valborg för en ”riktig författarhustru” i ett av sina brev, och Valborg blev också den som skötte mer och mer av det praktiska kring Selma Lagerlöfs liv. Det var också hon som gick in och lånade ut pengar till Selma när driften av gården Mårbacka blev för kostsam.
Men triangeldramat med Sophie pågick ända in i det sista. I En riktig författarhustru står det om de planer som Selma Lagerlöf hade på att skriva en bok om den då redan avlidna Sophie.
Och när Selma själv låg på sin dödsbädd var det i Sophie Elkanrummet på Mårbacka, omgiven av Sophies tavlor och möbler. Och vid hennes sida satt Valborg.
”Och det är därför jag skriver som mina sista ord där, ett trangeldrama var slut” avslutar Ying Toijer Nilsson
Negar Josephi och Roger Wilson
